Hudsvampinfektion (Candidiasis)
Anders Halvarsson
, Allmänläkare
Orsak(-er)
Jästsvampen Candida albicans. Hudförändringen orsakas nästan alltid av individens egen jästsvampflora.
Symtom
Påverkar hud och/eller slemhinnor. En ökad mottaglighet ses hos diabetiker, gravida, överviktiga samt hos personer som antibiotikabehandlats.
På slemhinnor ses en vit beläggning på en rodnad slemhinna, t.ex. “torsk” hos nyfödda. Kan också ses hos patienter med nedsatt allmäntillstånd.
Huden är starkt rodnad, tunn och vätskande. Dessutom ses vätskefyllda blåsor utanför det påverkade området.
I nageln noteras rodnat, svullet nagelband.
I hudveck (intertrigo) t.ex. under tung byst, ljumskar, axelhålor och bukveck. Förvärras vid fetma samt vid värme.
I underlivet ses slidinfektion eller infektion på ollonet som ger klåda, irritation och flytning.
Övrigt: Nagelbandsinfektion. Munvinkelsprickor. Blöjutslag. Förändringar mellan fingrarna, framför allt vid fuktigt arbete.
Generell jästsvampsinfektion kan ses vid cellgiftsbehandling.
Alternativa överväganden
Psoriasis. Mjälleksem.
Behandling
Lokalbehandling är ofta tillräcklig och då med rent antisvampmedel som imidazol -, nystatin- samt terbinafinpreparat i olika beredningar beroende på lokalisation: kräm, suspension, vagitorier, tabletter.
Behandlingstid minst 3-4 veckor. Fortsätt behandlingen minst 2 veckor efter läkning för att undvika återfall.
Det är viktigt att skölja munen med vatten eller vishyvatten efter kortisoninhalation.
Gentianaviolett (kristallviolett 0,1%-0,5% i vattenlösning) används vid ilskna svampinfektioner, men medför risk för irriterande och skadliga reaktioner.
