Bechterews sjukdom (Pelvospondylit / Ankyloserande spondylit / Spondartrit / Morbus Bechterew)
Anders Halvarsson
, Allmänläkare
Definition
Kronisk inflammatorisk, reumatisk sjukdom som främst engagerar korsbensleder (SI-leder), kotpelare samt leder mellan revben och ryggkotor (costovertebralleder). Även leder i armar och ben kan påverkas. Bechterews sjukdom ingår i gruppen Spondartriter som innebär inflammatorisk ledsjukdom som engagerar ryggen.
Sekundära former av spondartriter kan förekomma vid ulcerös colit, Crohns sjukdom, psoriasisartrit och ibland även vid samtidig ledgångsreumatism hos barn.
Orsak(-er)
Okänd.
Ärftlig faktor. Över 90 % av Bechterewpatienterna tillhör de som har en sk HLAB27-vävnadstyp (ett serumprov), vilket 15 % av befolkningen i Sverige också har.
Det krävs ytterligare någon, idag okänd, faktor för att sjukdomen skall bryta ut.
Debuterar vanligen kring 20 års ålder, sällan efter 40. Män drabbas 5 gånger oftare än kvinnor.
Symtom
Diffus värk och stelhet som sakta ökar och ger en inskränkt rörlighet. Börjar i regel kring ländryggen och sätesregionen, sprider sig upp efter bröstrygg och nacke. Värken lindras ibland av fysisk aktivitet.
Morgonstelhet, försämring efter vilopauser.
Bechterews sjukdom kan också debutera med besvär från höft- och knäleder, men även leder mellan revben, bröstben och nyckelben.
Värk i ledbandsfästen.
Sidoväxling med inslag av huggande smärtor över korsbensregionen.
Bechterews sjukdom kan misstänkas om en man under 40 år vaknar frampå morgontimmarna med värk och stelhet i ryggen, som förbättras under aktivitet.
Inflammation i prostatakörteln (prostatit), inflammation i regnbågshinnan (irit), tarminfektioner och psoriasis är ofta sammankopplade med Bechterews sjukdom.
Status
Nedsatt rörlighet i rygg och bröstkorg. Ofta ömhet över korsbenslederna. Ibland ledinflammationer runt bröstbenet. Minskad sidorörlighet i övergången mellan bröst- och ländrygg är ett tidigt tecken. Ibland jämnsvullet finger eller tå.
Alternativa överväganden
Ledinflammation vid psoriasis eller inflammatorisk tarmsjukdom. Lumbago, Rygginsufficiens. Spondylos.
Utredning
Det finns schabloner för bedömning av rörligheten vid Bechterews sjukdom som kan utföras med hjälp av sjukgymnast, där man t ex observerar rörligheten i bröstkorgen vid inandning m m.
Följ rörlighet i bröstkorgen i höjd med 4-5 revbensmellanrummet vid inandning. Bröstkorgens omkrets bröstbenshöjd ökar normalt med minst 4 cm.
Mät avståndet mellan sjunde halskotan (C7) och första svanskotans (S1) taggutskott vid upprättstående resp framåtböjning. Detta avstånd ökar normalt ca 10 cm, hos Bechterewsjuka endast någon cm.
Röntgen. Slätröntgen av ländryggen. Det kan dock ta flera år innan förändringarna visar sig på röntgen.
Magnetröntgen (MR) eller datortomografi (CT) av höftbensleder och ländrygg. Dessa båda undersökningar kan visa tidiga förändringar i sakroiliacaleder men tillför annars ingen ytterligare information.
Efter ett antal år så ombildas kotorna till att bli mer fyrkantiga och bilden påminner alltmer om en bambustav.
Kan visa tidiga förändringar tidigare i korsbenslederna men tillför annars ingen ytterligare information.
Den kliniska bilden, ärftliga faktorer jämte röntgenologiska bedömningarna ger diagnosen.
Finns samtidigt tecken på prostatainflammation, inflammation i ögats regnbågshinna (irit), tarminfektioner eller psoriasis? Dessa åkommor är ofta sammankopplade med Bechterews sjukdom.
Vanliga tester som blodvärde (Hb), sänka (SR), snabbsänka (CRP), vita blodkroppar (Lpk) och blodplättar (TPK) kontrolleras för att bedöma graden av inflammation.
HLAB27-provtagning är inte nödvändig. Testet är positivt hos 90% av Bechterewpatienterna och hos 15% av befolkningen. Prov för HLAB27 har knappast plats i primärvården.
Behandling
Specifik behandling mot sjukdomen finns inte.
Grunden i behandlingen är regelbunden och livslång fysisk aktivitet/träning. Detta för att upprätthålla rörlighet och minska smärta. Träningsprogram via sjukgymnast och helst i anpassade grupper. Ergonomisk rådgivning.
Farmakologiskt gäller i första hand NSAID-preparat, ev i kombination med paracetamol.
Vid otillräcklig behandling eller vid engagemang av små leder i händer och fötter skickas remiss till reumatolog. Det kan då bli aktuellt med antireumatisk behandling i form av sulfalazin, kortisoninjektioner men även TNF-alfahämare.
Dessutom skall samtidiga sjukdomar enligt ovan behandlas. I en del fall förekommer hjärt- och lungpåverkan varför rökstopp rekommenderas.
