Schizofreni

Definition

Den i särklass vanligaste psykosen med påtaglig inverkan på tankar, känslor och betende. I ca 2/3 av fallen är det en kronisk sjukdom.

Orsak(-er)

I det stora hela okänd.
I det individuella fallet kan man oftast ej förstå vad som orsakat insjuknandet.
Man kan notera en obalans i hjärnans signalsubstanser, bl a dopamin.
Arv, stressande upplevelser, fysisk hjärnskada har också viss betydelse. Schizofreni debuterar ibland efter drogmissbruk.
Förändringar i hjärnans struktur innebär bl a en minskning av volymen i strukturer som kallas hippocampus och amygdala. Man vet dock inte om dessa förändringar är den ursprungliga orsaken eller om de har kommit som en följd av sjukdomen.

Symtom

Minst två av följande symtom skall finnas under en period av minst en månad:

• Vanföreställningar. Om de är bizarra räcker detta som enda symtom.
• Hallucinationer. Om rösterna kommenterar eller patienten hör röster som samtalar med varandra, räcker detta som enda symtom.
• Desorganiserat tal d v s uppluckrade associationer, splittrat tal.
• Desorganiserat, ändamålslöst beteende.
• Orörligt, stelt, långsamt (katatont), ibland hyperaktivt beteende och rörelsemönster.
• Negativa symtom som brist på känslor, viljelöshet, utarmat tankeliv, “tom” mentalt.

Individen skall ha drabbats socialt med bristande funktion i familj, arbete, skola etc. Den nedsatta funktionen skall vara under minst sex månader.
C:a 1/3 av patienterna tillfrisknar inom något år. Resterande kommer att ha varierande symtom.
Ett förstadium till schizofreni är ofta en depression som bryter ut 1-2 år innan psykosen.

Alternativa överväganden

Drogutlöst psykos t ex delirium efter alkoholmissbruk.
Symtom till följd av medicinering med bl a antikolinergika ffa till äldre.
Schizoaffektivt syndrom resp Förstämningssyndrom vilket innebär att mani eller depression ej skall ha funnits samtidigt med aktiva symtom.
Cykloid psykos.
Kortvarig reaktiv psykos.

Utredning

Utredningen görs av en psykiater.
I lugnt läge kontrolleras blodtryck, blodfetter och blodsocker eftersom det finns en förhöjd risk för hjärt- kärlsjukdomar hos dessa patienter.

Behandling

Akutbehandling via psykiater. Till en början försöker man att avvakta att behandla med neuroleptika (ffa depåpreparat) för att nå god kontakt och relation till patienten.
Då man så småningom inleder behandlingen väljer man ofta att behandla patienten med ett neuroleptikum som olanzapin.
Sömn- och ångestlösande medicin ges också under utredningstiden. Det är viktigt att behandla psykosen så fort som möjligt bl a för risken av våldshandlingar.
Uppföljning med stödkontakt för såväl pat som familj. Eventuellt kan det finnas behov av psykoterapi.
Sjukdomen kommer att hos c:a 2/3 av de insjuknade att kräva kontinuerlig medicinering med neuroleptika, eventuellt i depotform. Annars får patienten återfall som kommer efter veckor eller upp till år! Medicineringen kräver motiverad patient och anhöriga samt god relation till behandlaren.
Med tidig och kontinuerlig medicinering är prognosen god i den mening att patienten kan få en bra livskvalité samt eventuellt efter 10-20 år kunna avsluta medicineringen och vara symtomfri.
Klozapin är är effektmässigt det bästa preparatet vid svårbehandlad schizofreni men preparatet har en betydande risk för att ge svåra biverkningar. Därför skall medicineringen skötas av specialist i psykiatri.