Höftledsartros. Sliten höftled (Coxarthros)
Anders Halvarsson
, Allmänläkare
Definition
Försämrad funktion av brosket i höftleden.
Det finns två typer av förändringar, primära och sekundära.
Orsak(-er)
Primär artros
Sekundär artros
Kan uppträda efter andra sjukdomstillstånd i leden t.ex. efter urledvridning (luxation), avlossning av benets broskdel (epifysiolysfraktur) eller annan fraktur i leden, medfödd avplaning i höftleden (coxa plana eller s k morbus Pertes).
Broskförändringar kan också ses vid inflammatoriska ledsjukdomar som kronisk ledgångsreumatism (reumatoid artrit) och i samband med bakteriella inflammationer. Mångårig ensidig belastning som sker inom vissa yrken diskuteras också som orsak till höftledsförslitningen.
Symtom
Både primär- och sekundär artros:
Stelhet särskilt på morgonen eller efter stillasittande. Smärta vid rörelse i leden, ffa vid de första stegen. Smärta även i höft, ljumske och/eller lår med utstrålning ner mot knät. Hälta och senare får patienten även tilltagande vilovärk.
Symtomen kan variera spontant och uppträda i återkommande perioder om flera månader under de första åren.
Status
Både primär- och sekundär artros:
Successivt allt mer nedsatt rörelseförmåga. Till en början vid inåtroterande rörelser i benet. Därefter svårigheter att lyfta benet utåt och föra benet bakåt.
Senare i förloppet stelhet och muskelsammandragningar som i praktiken ger en benförkortning. Ändring av gångmönster med förkortade steg och i senare förloppet även hälta. Förtvinad muskulatur ffa i sätesmuskulaturen vilket ger sk Trendelenburghälta.
Ibland förekommer även inflammationer i slemsäckarna vid sätesmuskulaturens infästning i benutskottet i lårbenets övre del sk trokanteriter.
Alternativa överväganden
Både primär- och sekundär artros:
Inflammation i benutskottet på lårbenet (trochanterit). Inflammation i höftleden (coxit). Ryggskott (lumbago). Ischias. Fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens). Spondylos. Dottertumörer till cancer (metastaser).
Utredning
Både primär- och sekundär artros:
Röntgenundersökning av höftlederna. Idet tidiga sjukdomsförloppet överensstämmer inte alltid de kliniska fynden med eventuella röntgenförändringar.
Klinisk undersökning: Låt patienten ligga på rygg med avslappnade ben. Undersök rörligheten i höften. Notera rörelseinskränkning och om slutkänslan i rörelsen är “stum” (=artros) eller mjuk.
Ibland känner patienten smärta i ljumsken vid rörelseprovokation.
Smärta och rörelseinskränkning uppträder i tidigt skede och ffa vid inåtrotation i höftleden.
Behandling
Både primär- och sekundär artros:
Motion! Viktnedgång, även vid måttlig övervikt.
Sjukgymnastisk behandling och träning.
Smärtstillande och/eller NSAID-medel. Glukosamin kan prövas vid lätt till måttlig artros. Eftersom effekten kommer långsamt är glukosamin ej lämpligt för tillfällig behandling, avvakta behandlingseffekt som kommer först efter 2-3 månaders behandling med glukosamin.
Patienten kan eventuellt använda käpp för att avlasta trycket på leden.
TENS (Transkutan Elektrisk Nerv Stimulering) kan minska smärtan.
Har patienten vilovärk som kräver daglig behandling med smärtstillande skall patienten remitteras till ortoped för operationsbedömning. Information till patienten om när och hur man opererar kan vara viktig för patientens förståelse för och acceptans av sjukdomen. Protesernas hållbarhet är idag 15-20 år vid komplikationsfritt förlopp. Lämplig medelålder vid operation är således ca 70 år, men det är graden av belastningssmärta och vilovärk som avgör om patienten bör opereras.
