Luftrörskatarr

Definition

Inflammation i slemhinnan i luftrören. “Förkylning i luftrören”.

Orsak(-er)

Vanligen av virus.
Ibland är orsaken bakterier som pneumokocker, hemofilus, klamydia, mykoplasma.

Symtom

Besvären kommer ofta akut. Patienten får samtidigt en torr eller produktiv hosta med eller utan feber. Ibland slembildning som ett led i en luftvägsinfektion. Hostan ofta långdragen. Den brukar pågå normalt i cirka 3 veckor men kan finnas kvar dubbelt så länge.
Ibland bröstsmärtor. Ibland lättare luftrörsförträngning. För övrigt opåverkad patient.
Små barn, 0-3 år gamla, får ofta vid luftrörskatarr en förträngning av luftrören som påverkar andningen.
Barn i förskoleålder har ofta 6-10 luftvägsinfektioner/år.

Status

Hosta. Ibland färgade upphostningar.
Det är vanligt med knastrande, orena andningsljud över båda lungfälten. Ibland lättare luftrörsförträngning.
Frånsett hostan och den eventuellt lättare luftrörsförträngningen är patienten tämligen opåverkad.

Alternativa överväganden

Hosta vid förkylning. Då har patienten även symtom som snuva, nästäppa, halsont.
Lunginflammation. Patienten är då allmänpåverkad och har feber, snabb andning med över 20 andetag/minut och/eller hjärtklappning med puls över 120 slag/minut. Snabbsänkan (CRP) är ofta över 50 och patienten har ensidigt orena andningsljud eller dämpning över lungfälten då man knackar med ett finger (perkussion).
En åldrig patient kan uppvisa nedsatt allmäntillstånd som enda symtom.
Akut försämring av en kronisk luftrörskatarr för en patient med Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Astma.

Övriga sjukdomar som kikhosta, tuberkulos, sviktande hjärtfunktion, blodpropp i lungan.
Vid återkommande lunginflammationer misstänks astma, lungcancer eller immunbristsjukdom.

Utredning

Bedömning av patientens allmäntillstånd. Andas patienten snabbt? Har patienten feber? Finns tecken på bakomliggande sjukdom som hjärtsvikt, diabetes eller annan allvarligare kronisk sjukdom? Använder patienten för tillfället kortisontabletter?
Om man misstänker att patienten har lunginflammation kontrolleras snabbsänka (CRP). Man mäter också patientens blodtryck och lyssnar på andningsljuden,framför allt över de bakre, basala lungfälten.
Spirometri (lungfunktionstest) görs om besvären fortsätter i även om patienten inte har någon infektion..

Behandling

Självläkande åkomma där hostan oftast upphör efter 3 veckor men kan fortsätta dubbelt så länge. Någon nytta av antibiotikabehandling har man inte kunnat se, oavsett om orsaken är bakterier, virus eller mykoplasma! Informera patienten om att det är en ”förkylning i luftrören”.
Färgade upphostningar är i sig ingen indikation för antibiotikabehandling.
Rökstopp!
Vid luftrörsförträngning ges Beta-stimulerare.
Antibiotika kan ges ffa till patienter med bakomliggande allvarlig sjukdom som hjärtsvikt, annan allvarligare och kronisk sjukdom och till patienter över 80 år.
Dessutom kan antibiotikabehandling komma ifråga om patienten samtigt med luftrörskatarren även har behandling med kortisontabletter.
Vid torrhosta ges mixtur innehållande etylmorfin samt senega- och cocillanaextrakt, framför allt till natten.
Vid slemhosta rikligt med vätskeintag. “Slemlösande mediciner” har inte påvisad effekt! Kortisonsprayer kan prövas vid långdragen, kvarstående hosta efter luftvägsinfektion.
Om lunginflammation misstänks, t ex om patientens snabbsänka (CRP) är över 50 efter 1 vecka, ges antibiotika.
Patient medlunginflammationliknande akut luftrörskatarr) ges antibiotika.
Vid snabbsänka (CRP) 20-50 och opåverkad patient, föreslås att man avvaktar och eventuellt ger patienten ett recept i handen att användas vid förvärring av symtomen eller om allmäntillståndet förvärras.
Vid penicillinbehandling ges i första hand fenoximetylpenicillin 1g 1×3 i 7 dagar. I andra hand ges amoxicillin 1g 1×3 i 7 dagar. Vid allergi mot penicillin ges doxycyklin 0,2g 1×1 i 3 dagar, därefter 0,1 g 1×1 i ytterligare 4 dagar.
Fungerar inte penicillinbehandlingen ges amoxicillin-klavulansyra eller fluorokinolon.
Behandling av barn:
Opåverkade barn, frånsett hosta och eventuell feber, rekommenderas att återkomma till mottagningen om allmäntillståndet blir påverkat, om de får svårigheter att få i sig vätska eller om de får ökade andningsbesvär.
Allmänpåverkade, trötta barn som kissar och dricker bra ska misstänkas ha en lunginflammation. Dessa barn har ofta en snabb andning: barn under 1 år har då 30-50 andetag/minut, äldre barn 30-40 andetag/min. Dessutom ser man indragningar av vävnaden mellan revbenen.
Om snabbsänkan (CRP) är över 80 ges antibiotika, om CRP är under 10 avvaktar man. Vid värden däremellan aktiv avvaktan med skärpt observation och råd till föräldrarna att återkomma vid försämring. Eventuellt återbesök efter 2 dygn.
Barn under 6 månader bedöms tillsammans med barnläkare.
Ordentligt allmänpåverkade, slöa barn som kissar och dricker dåligt remitteras till barnklinik. De har ofta snabb andning, barn under 1 år över 50 andetag/minut och barn över 1 år över 40 andetag/minut. Dessutom kan man se indragningar mellan revbenen i samband mad andningen.
Barn som ordinerats antibiotika ges fenoximetylpenicllin i 3-dos: Barn över 5 år får fenoximetylpenicillin, tablett 12,5 mg/kg 3 ggr dagligen i 7 dagar. Barn under 5 år som behöver flytande behandling ges amoxicillinmixtur 15 mg/kg 3 ggr dagligen i 5 dagar. Denna behandling har även god effekt även mot H. influenzae.
Vid penicillinallergi med allvarligare symtom (se avsnittet Penicillinallergi i detta kapitel) ges erytromycin eller klindamycin.
Om misstanke finns på mycoplasmainfektion övervägs behandling med erytromycin.
Till små barn ges eventuellt luftrörsvidgande medel som terbutalin eller salbutamol i mixtur eller teofyllinsprutningar i ändtarmen. Lite större barn får inandas läkemedel i sk spacer eller Ailos.