Bukspottkörtelinflammation, akut (Akut pankreatit)
Anders Halvarsson
, Allmänläkare
Definition
Inflammation som ger svullnad, smärta och nedsatt funktion
Alkohol samt gallvägs- och gallstensjukdom är vanligast. Dessutom kan yttre våld mot buken utösa sjukdomen liksom överskott av fettämnen i blod, överskott av kalcium, virus, tumörer, vissa läkemedel och operationer, skador efter kontraströntgen av gallgångarna. Det har beskrivits en ökad risk för akut bukspottkörtelinflammation i samband med syrahämmande medicinering mot t ex magsår.
Orsak(-er)
Alkohol samt gallvägs- och gallstensjukdom är vanligast. Dessutom kan yttre våld mot buken utösa sjukdomen liksom överskott av fettämnen i blod, överskott av kalcium, virus, tumörer, vissa läkemedel och operationer, skador efter kontraströntgen av gallgångarna. Det har beskrivits en ökad risk för akut bukspottkörtelinflammation i samband med syrahämmande medicinering mot t ex magsår.
Symtom
Hastigt insjuknande (5-10 minuter) med svåra smärtor lokaliserade till bukens övre del. Ibland utstrålande mot ryggen. Illamående och kräkningar. Patienten är blek och kallsvettig. Ömhet i maggropen. Ibland känns bukmuskulaturen brädhård (defense).
Alternativa överväganden
Lungsäcksinflammation, gallvägssjukdom, refluxsjukdom, brustet magsår, tarmvred, bukhinneinflammation, hjärtinfarkt, utbuktning på stora kroppspulsådern (aortaaneurysm), stopp i blodkärlen till tarmarna.
Utredning
Bukspottkörtelinflammation är en klinisk diagnos. Kliniken säger mer om allvarlighetsgraden än vad labproverna gör.
Prov tas på utflöde av vävnadsenzymer från bukspottkörteln (S-amylas). Detta prov skall vara minst tre gånger högre än normalt och ha en topp första dygnet.
Snabbsänka (CRP) över 120 tyder på att patienten har en allvarlig sjukdom. Dessutom kontrolleras vita blodkroppar (LPK), leverfunktionsprover, blodsocker, S-kreatinin, blodfetter (triglycerider), S-Ca och kontroll av kroppens saltbalans (elektrolyter).
Eventuellt kontrolleras bisköldkörtelhormon i blodet (S-PTH).
Ultraljud, datortomografi eller magnetröntgen (MR) av buken och bukspottkörteln.
Eventuellt görs lungröntgen för att fastställa eventuell vätska i vänster lungsäck.
Röntgenundersökning av utsöndringsvägar från lever och bukspottkörtel görs i samband med en gastroskopi (ERCP) om man misstänker att det har fastnat en gallsten i utförsgången från levern (choledochussten). Detta kan vara en livräddande behandling
Behandling
Snabbast möjliga kontakt med kirurgisk klinik. Smärtlindring med smärtstillande preparat ofta i form av opioider samt tillförsel av vätska och salter. Fasta de första dagarna. På yngre patienter med gallutlöst lättare bukspottkörtelinflammation kan man operera bort gallblåsan vid samma vårdtillfälle.
Vid påverkan på cirkulationen kan det krävas intensivvård på grund av sviktande organfunktion i lungor, njurar, hjärta och hjärna.
Vid svår akut bukspottkörtelinflammation finns det risk för vävnadsdöd i bukspottkörteln med utveckling av varbölder , pseudocystor och kronisk inflammation i bukspottkörteln.
