Värk och smärta hos äldre

Definition

Smärttillstånd av varierande längd och intensitet relaterat till kroppens muskler, leder och stödjande vävnader.

Orsak(-er)

Värk från skelettet: Benskörhet med åtföljande ihoptryckning av ryggkotor, inflammatorisk sjukdom i bäcken och rygg (t ex Bechterews sjukdom), förträngning av ryggmärgskanalen (s k spinal stenos), åldersorsakade förändringar i ryggens kotpelare (s k spondylos).
Värk från leder: Oftast förslitningar i leden, gikt, kronisk ledgångsreumatism, kristallutfällning i leder (pyrofosfatartrit) m m.
Muskulär värk: Reumatisk muskelvärk (Polymyalgia rheumatica). Biverkan av statinbehandling.

Symtom

Motorisk oro, extra torr eller fuktig hud, stora pupiller, plockigt beteende, patienten tar sig på viss kroppsdel.
Benskörhet
är smärtfritt fram till dess att benbrottet inträffar. En kota som trycks ihop ger akut insättande ryggsmärta. Utlösande orsak kan ha varit en ytterst måttlig påfrestning, t ex att patienten snubblat över en tröskel. Den akuta smärtan kan vara så intensiv att sjukhusvård krävs. Värken från ihoptryckta kotor kan finnas kvar i flera månader. Efter upprepade ihoptryckning av kotorna kan smärtan bli varaktig.
Kristallutfällning i leder (pyrofosfatartrit): Inflammation i leder som beror på utfällning av kristaller i ledens mjukdelsvävnader. Detta kan ge samma symtom som vid en akut giktattack.
Inflammatorisk muskelreumatism
ger smärttillstånd i axel- och överarmsregionen samt i höft- och lårregionen med trötthet och morgonstelhet. Ofta återfinns även nedstämdhet och viktnedgång. Patienten har hög sänka, ofta över 100 mm. Måttlig blodbrist samt lätt förhöjda levervärden.

Utredning

Ämnesomsättningsprover (TSH), sänka (SR), blodvärde (Hb), serumkalcium, serumalbumin, olika järnanalyser (S-Fe, TIBC), urinsyrekoncentrationen i blodet. Ibland analyseras också den vätska som med en spruta kan sugas ut från en värkande led.

Behandling

Några behandlingsalternativ:

• Paracetamol är förstahandspreparat generellt.
• Svaga opioider som andrahandpreparat.
• Kombination av paracetamol och svag opioid.
• Vid kronisk icke elakartad värk överväges lågdos-opioid plåster.
• Vid kronisk elakartad värk ges opioidplåster i högre dos. Kan ges även vid njursvikt.
• Vid inflammatorisk sjukdom ges NSAID. Stor försiktighet med tanke på eventuell njurpåverkan, vid hotande sviktande hjärtfunktion och då patienten haft magsår. NSAID har god effekt även vid dottertumörer i skelettet.
• Vid värk från olika delar av kroppen ev med ångest eller depression prövas SNRI- preparat. Ökar även effekten av opioider.
• Vid kronisk värk och sömnproblem ges mirtazapin el amitriptylin (10-25 mg) till natten.
• Vid Inflammatorisk muskelreumatism (Polymyalgia Rheumativa) har behandling med kortisontabletter en synnerligen god effekt.
• Vid pyrofosfatartrit krävs ofta att man tappar ur vätska från leden. Kortison kan därefter sprutas in i leden, speciellt om NSAID-läkemedel inte lindrar smärtan. OBS kontrollera njurfunktionen.
• Vid sk neuropatisk smärta ges antiepileptika.
• Vid långvarig muskelvärk (och vid normal SR); pröva utsättning av eventuell pågående statinbehandling (kan ge muskelvärk!).
• I livets slutskede ges högdos kortison ffa betametason. Ger mycket bra smärtstillning och är uppiggande.
• Ge alltid medel mot förstoppning vid längre tids opioidbehandling.
• SSRI- läkemedel har ingen bra effekt vid värk.
• Tramadoler ger ofta mer biverkningar (yrsel mm) än de har smärtstillande effekt.