I de flesta fall börjar besvären efter det att man har bränt sig kraftigt i solen, vanligen i samband med en solsemester utomlands. Många kommer ihåg det exakta tillfället för denna händelse.
Klinisk bild vid soleksem – så ser det ut
Soleksem yttrar sig vanligen som små kliande knottror eller blåsor, oftast på bröstet men också på andra ställen där solen kommer åt, t.ex. handryggar, armar och ben. Ansiktet klarar sig ofta på grund av ett s.k. härdningsfenomen, genom att det dagligen utsätts för små doser av ultraviolett ljus. I svårare fall kan dock även ansiktet och andra partier på kroppen komma att engageras.
Det finns lindrigare och svårare former av ljuskänslighet. Sjukdomsbilden varierar också från små knottror och blåsor, till större och ibland mycket utbredda utslag. Utslagets brokiga utseende har givit upphov till namnet – kroniskt polymorft ljusutslag. Solutslag kan komma flera dagar efter solandet, varför man inte alltid tänker på sambandet med sol. Besvären sitter sedan i några dar till ibland flera veckor, och i svåra fall även längre. I sällsynta fall kan man ha besvär även vintertid, och då också på klädbetäckta områden.
Det finns också vissa speciella sjukdomstillstånd som är förenade med en ökad ljuskänslighet. De har dock sina särskilda kännetecken, vilket alltid beaktas vid läkarundersökningen.
Sjukdomsförlopp vid soleksem
Har man väl fått solutslag en gång fortsätter besvären varje vår och sommar vid förnyad solning. Det beror sannolikt på att det i huden har bränts fram vissa ämnen som sedan reagerar vid sol även framöver – en slags “solallergi” har uppkommit. Är man oförsiktig kan känsligheten öka och man får utslag lättare, men också på nya hudområden som tidigare klarat sig. Man vet numera att det framförallt är långvågigt ultraviolett ljus (UVA), men också kortvågigt UVB-ljus, som utlöser symptomen. Vissa läkemedel kan ibland bidraga till uppkomsten, men i de flesta fall är det solen enbart som är orsaken, och att man vistats för länge i den.
Behandling av soleksem
Om man en gång har fått solutslag skall man först och främst alltid använda rikligt med solskyddsmedel. I början använder man ett medel med en mycket hög skyddsfaktor, 50. Medlet måste skydda bra mot framför allt UVA, men även UVB. På våren när huden är blek måste den vänjas mycket sakta och försiktigt vid solen.
En blek och oskyddad hud hos en normal person som inte är ljuskänslig, kan bli röd och bränd redan efter 20 min i den svenska vårsolen. Börja därför med bara 5 min första dagarna och öka sedan med 5 min per dag. Detta gäller speciellt vid solsemester utomlands. De flesta klarar inte detta utan stannar ändå för länge i solen. Man skall sedan fortsätta vara försiktig genom att undvika solen mitt på dagen, sola korta stunder de första dagarna, skydda huden med kläder, och samtidigt använda solskyddsmedel med hög skyddsfaktor. I svårare fall av ljuskänslighet finns vissa rent medicinska behandlingsmetoder, där den effektivaste är en kombinerad tablett- och ljusbehandling, s k PUVA.
Så förebygger du soleksem
Vistas i solen med försiktighet. Tänk på att exponeras för solen gradvis, speciellt under vår och försommar. Undvik att vara i direkt solljus mellan klockan 11-15, då är solen som starkast. Var också noga med att täcka huden med tunna, heltäckande bomullskläder för att inte riskera att bränna dig.
Använd solskydd med både UVA- och UVB-skydd. UVB-strålarna är den strålning som gör att huden bränns och blir röd, medan UVA-strålarna bland annat kan leda till soleksem. Var därför noggrann med att använda en solskyddsfaktor som har högt UVA-skydd.
—
