Att ha kontroll kan vara både positivt och negativt, beroende på individen och på syftet. Vem har inte då och då velat kontrollera något eller någon annan– försökt att ändra på sin man eller bli sjuk av oro när barnen för första gången ska göra något på eget bevåg?
Här får vi Emmas tips på hur vi kan nå balans, för att må bättre.
Negativt kontrollbehov
Negativt kontrollbehov beskriver Emma Pihl, föreläsare och coach, i sin bok ”Let go! – bli fri från ditt kontrollbehov”. Det är när kontrollen inte längre är ett val utan ett ”måste”, som styr ens vardag. Hon menar att det främst är miljön som uppmuntrar till ett mer eller mindre stort kontrollbehov. För vissa kräver arbetsrollen att man har kontroll, exempelvis som kirurg. Ett stort kontrollbehov kan gynna den personen i arbetet, men om man inte släpper det i sin vardag blir det lätt ett negativt kontrollbehov. Det kan handla om dominanta, styrande ledare som önskar stor kontroll över sina anställda, har mycket regler och ett mer fyrkantigt tänkande. Sedan finns det sociala personer, som söker kontroll genom att vara lyhörda för andra och som vill att alla ska vara nöjda och delaktiga. Ett större kontrollbehov kommer ofta när vi känner att vi tappar kontrollen inom något område. Då kan ångesten dämpas genom att vi tar kontroll inom något annat område.
Den positiva sidan av kontroll
Det positiva med kontroll är att det ger oss någon typ av ordning och reda, struktur på vår tillvaro. Det gäller bara att välja att ha kontroll på saker vi kan påverka, menar Emma. Man har exempelvis makt att påverka vilken attityd man vill ha till saker. Negativ kontroll är när vi försöker kontrollera sådant vi inte kan kontrollera, som vädret eller vad andra tycker.
– Det gäller att våga utmana sig själv och försöka göra medvetna val, menar Emma. Vilka mönster och invanda beteenden har jag? Är mitt kontrollbehov positivt eller negativt för mig?
Anledningen till att Emma började skriva boken ”Let go! – bli fri från ditt kontrollbehov” är att det verkade finnas ett behov. En väninna till hennes mamma hade en kollega med oerhört stort kontrollbehov, vilket påverkade henne negativt. Väninnan önskade då en bok om ämnet, att kunna ge som boktips…
Det finns forskning som visar att företagsledare med stort kontrollbehov har sämre ekonomiska resultat. Ledarna ägnar tid åt fel saker och begränsar arbetskollegornas kreativitet och ansvar. Detta gjorde Emma mer nyfiken och intresserad av området. En annan anledning är att hon själv har jobbat mycket med sitt eget kontrollbehov, då hon i tonåren blev sjuk i anorexi.
Att insjukna i anorexi
Som tonåring började Emma sätta upp omedvetna regler kring hur hon borde prestera och höjde sedan ribban alltmer, tills det blev ohållbara mål. Fick hon inte högsta betyg var hon ingenting värd.
– Det kändes som om jag totalt tappade kontrollen när jag inte kunde påverka min situation, med krav från skola, vänner och framtiden. Att kontrollera maten blev ett sätt att dra i ”handbromsen”. Nu fick jag åter fullständig makt att påverka något i mitt liv. Vad andra tjejer/killar skulle tycka om mig kunde jag ju inte bestämma över. Det gav en otrolig trygghetskänsla och jag fick en kick av all uppmärksamhet kring att bli smal, vilket ledde till att jag fastnade i beteendet. Sen kom baksidan, ångesten och tvångsbeteendena.
Det finns säkert många anledningar till att Emma blev sjuk. Hon har alltid varit lyhörd och lyssnat av vad hon fick beröm för och sedan aktivt sökt den ”prestationsbekräftelsen”. Hon fick aldrig lära sig att själv känna sig nöjd, utan var beroende av vad omgivningen tyckte.
– Jag såg omvärldens presterande såsom mina föräldrars och det är klart att barn speglar sina föräldrar. Barn gör som sina föräldrar, inte som de säger, poängterar Emma.
Hon insjuknade i anorexi som tolvåring och det tog bara några månader innan hon blev inlagd och sondmatad. Då man inom vården inte hade samma kunskap som idag, tog det ett tag innan hon fick rätt hjälp, och det vid Lunds universitetssjukhus. Där hade man ett team av läkare, sjuksköterska och samtalsterapeut som dels tog tag i maten, men även kroppsmedvetenheten och den sociala biten. Hela familjen fick delta, så det var ett ”helhetstänk”.
Skillnad på att “bli frisk” och att “må bra”
Till att börja med sa alla att man skulle hjälpa henne att bli frisk. Detta kändes fel för Emma, då hon dels inte ansåg att hon var sjuk och dels likställde det med att bli tjock.
– Jag klarade av att springa långt varje dag. Visst kände jag mig lite trött och ledsen ibland, men annars mådde jag ju bara fint, enligt min verklighetsbild då, säger Emma.
När hennes nya sjuksköterska istället sa att nu ska vi få dig att må bra, ”klickade” något. Det blev en vändpunkt, då Emma alltid hade strävat efter att må bra. När kroppen fick mer näring, klarnade tankarna och successivt tränade hon om invanda mönster och slutade undvika att äta vissa saker.
– Tack vare att jag fortsatt jobba med min självkänsla och självbild under många år, för att lära mig tycka om personen jag är och ser i spegeln, är jag idag frisk. Troligen skulle jag kunna ”fastna” i ätstörningar igen, om många jobbiga saker inträffade samtidigt och om jag inte tänker på att göra val för att må bra.
Eftersom Emma en gång varit ordentligt sjuk är hon medveten om varningssignalerna och jobbar på att behålla balansen. När det blir sena kvällar med mycket jobb, balanseras det med vila och återhämtning.
– För mig betyder naturen frihet och det är där jag kan hämta kraft och energi, menar Emma. Det är viktigt att bryta av ibland och jag gillar lek och gemenskap, som segling, att plocka svamp en solig höstdag eller åka snowboard på vintern. Det måste finnas både och – inte antingen eller!
Det är viktigt att inte följa bantningstipsen som finns i många tidningar – jag är helt enkelt ”för bra” på att banta, säger Emma med glimten i ögat. Om jag börjar utesluta något ur kosten är jag på fel väg och måste bromsa.
När tappar du själv balansen vad gäller kontrollbehov?
Självklart är det enklare att ”kunna kunskap” än att ”leva kunskap”. Mitt kontrollbehov slår oftast över i att vilja kontrollera att min omgivning är nöjd och glad. Jag skriver, reflekterar och pratar med min omgivning för att inse att jag inte kan göra mer än mitt bästa. Det är viktigt att göra saker för min egen skull på ett sätt som är roligt och bra för mig och inte för att tjäna andras syften.
Emma ser till att själv coachas regelbundet och omger sig gärna med goda förebilder. Det är positivt att vara i personlig utveckling, att reflektera, göra övningar och se till att utmana sig ofta och regelbundet, säger Emma avslutningsvis, innan hon ska vidare för att föreläsa om – ja, just det ”kontrollbehov”.
Fakta
Namn: Emma Pihl.
Ålder: 28.
Bor: Stockholm.
Yrke: föreläsare, coach och författare.
Familj: Sambo, mamma, pappa, bror.
Aktuell med: Boken “Let go! – bli fri från ditt kontrollbehov”, Programansvarig för Wiminvest, utvecklingsprogram för att få fler kvinnor i ledande positioner.
Livsfilosofi: ‘Fördelaktiga tankar styr mig till framgång’.
Känner du att du behöver kontakta någon om du upplever ångest kan du skicka in en fråga till Fråga Doktorn och Sergej Andréewitch, specialist på ångestsjukdomar.
