Kortison har också inflammationslindrande egenskaper. Kortisonproduktionen ökar då kroppen utsättes för olika påfrestningar, t.ex. stresstillstånd, vävnadsskador, och infektioner. Kortisonbehandling har varit i bruk sedan 1952, och är idag fortfarande ett viktigt läkemedel vid många annars svårbehandlade och långvariga sjukdomar, t.ex. reumatiska sjukdomar, astma och allergisk rinit.
Direkt på huden
En fördel vid behandling av hudsjukdomar med kortison är att man kan tillföra sitt läkemedel direkt på huden i stället för att gå omvägen över tablettbehandling och man slipper sålunda effekt på andra organ i kroppen. Kortisonsalvor har flera olika effekter. De är inflammationshämmande, klådlindrande, och bromsar t ex den ökade celldelningen vid psoriasis.
En vanlig missuppfattning är att kortisonpreparat inte har läkande effekt utan bara dämpar symptomen. Vissa sjukdomar som eksem och psoriasis visar tendens till återfall oberoende av vilken behandling som givits. Detta beror på att sjukdomsaktiviteten på nytt stimulerats av andra faktorer.
Efterbehandling
Efterbehandling kan motverka detta och är därför alltid mycket viktig. Först när man blivit helt bra glesar man ut behandlingarna, långsamt och successivt enligt föreskrift. Kortisonbehandling bör aldrig avbrytas plötsligt. Kortisonsalvor och -krämer är olika kraftigt verksamma. De brukar indelas i fyra styrkegrupper, där grupp 1 innehåller de svagaste (t.ex. hydrokortisonpreparaten som är receptfria i mindre förpackningar) och grupp 4 de allra starkaste. Olika sjukdomar kräver olika starka salvor/krämer för att bli bra, vilket läkaren tar hänsyn till vid utskrivningen. Man måste också beakta, på vilka kroppsområden de skall användas. På känsliga hudområden, t ex runt ögon, i ansiktet, på halsen, under armar och i ljumskar, används svagare medel.
Hur stark är salvan
Man kan inte själv se på tubens procenthalt hur stark salvan är! Detta beror på att det finns olika kortisonämnen som är olika starka. Av ett mycket starkt verksamt kortisonämne (styrkegrupp 4) behövs bara en helt låg koncentration på 0,05%, medan ett svagt kortisonämne som hydrokortison (styrkegrupp 1), måste användes i 1% koncentration.
En mycket stark salva kan alltså ha en mycket liten procenthalt angiven på tuben.
Olika former
Kortisonpreparat finns i olika beredningsformer. Beroende på hudsjukdomen används t.ex. kräm, salva eller lösning. Den senare vanligtvis för hårbottenbehandling. Preparaten skall också användas olika många gånger per dag.
Några måste användas upp till 3 ggr dagligen medan andra skall masseras in endast 1 gång om dagen. Biverkningar är sällsynta.
Tunn och skör hud
Vid långvarigt bruk av starka salvor, speciellt ur grupp 3 och 4, kan huden bli tunn och skör. Huden i ansiktet, armhålor och ljumskveck är extra känslig, små blodkärlsbristningar kan förekomma. Hårsäcksinflammationer (follikuliter), som små fina kvisslor, kan också uppkomma, särskilt i ansiktet och på armar och ben.
Inverkan på inre organ motsvarande effekter av kortisontablettbehandling hör till ovanligheten, om inte mycket stora kroppspartier behandlas med starka salvor under lång tid. Biverkningar för salvor ur grupp 1 och 2 är ovanliga. Vissa sjukdomar som t ex psoriasis kan kräva 6-8 veckors behandling eller mer. Om man går under regelbunden läkarkontroll beaktas hela tiden ovanstående faktorer, och man kan lugnt följa de givna ordinationerna.
