Malin Erikssons avhandling vid Umeå Universitet handlar om sambandet mellan så kallat “socialt kapital” och den personliga hälsan. Genom att låta 15 000 personer svara på frågor rörande beondemiljö och hälsa i en enkät visade resultatet att tillgång till socialt kapital ökade chansen för god hälsa. Detta gällde både kvinnor och män. Med socialt kapital menar man engagemang i föreningar, känslan av trygghet och tilliten till inte bara grannar utan även människor i allmänhet.
Finns punkter här undersökningen skiljer sig
Det finns dock punkter där undersökningen skiljer sig; personer med längre utbildning visar sig oftare aktiva i föreningar och män känner sig fem gånger tryggare än kvinnor när de vistas ensamma ute i sitt bostadsområde.
I undersökningen har man även kartlagt om själva bostadsområdet gör någon skillnad, är det mer hälsofrämjande att bo i ett område med stort socialt kapital? Ett område där lokala frågor aktivt disskuteras och där grannar har en relation till varandra? I det här fallet visade det sig att det fanns ett samband enbart hos kvinnor och det var att de, om de bodde i området med stort socialt kapital, hade högre chans till god hälsa. För männens kunde man inte se någon skillnad.
En god grund till bättre folkhälsa
Forskningen kring sociala aktiviteter och hälsa kan ligga till grund för hur man utvecklar den egna bygden när det gäller allt från rekreationsområden till socialt engagemang som mynnar ut i ett hälsofrämjande folkhälsoarbete.
Med andra ord lönar det sig både för själens och kroppens välbefinnande att ha goda grannar och ett levande bostadsområde med engagerade innevånare.
