Hur mycket besvär man har av mensvärk varierar, vissa upplever bara ett lätt obehag ett par gånger om året, andra har återkommande allvarliga menssmärtor som påverkar vardagen, så kallad dysmenorré. En del drabbas också av endometrios som är en kronisk inflammation som ofta förekommer i samband med mens och mensvärk.
Vad är orsaken till mensvärk?
I samband med att du har ägglossning varje månad blir slemhinnan i livmodern tjockare. Slemhinnan blir tjockare för att kunna ta emot ett befruktat ägg och om ingen befruktning sker så måste livmodern göra sig av med slemhinnan. Livmodern drar då ihop sig och stöter ut slemhinnan som kommer ut som blod – mens.
Livmodern är en muskel som omges av mycket nerver och sammandragningarna kan leda till såväl kramper som smärtor i ryggen, ljumskarna och låren. Under menstruationen sker också en inflammationsreaktion i livmoderväggen som bidrar till smärtan. Det är också vanligt att lite av blodet backar ut via äggledaren ut i bukhålan, där det irriterar bukhinna och bukorgan – så kallad retrograd blödning. Mensvärk kan också ha andra orsaker som endometrios eller myom.
Symtom vid mensvärk
Mensvärk kan ge såväl en dov och molande värk som stark smärta i nedre delen av magen. Vissa får endast lite mensvärk medan andra kan få väldigt ont. Mensvärken uppstår vanligtvis någon dag innan mensen kommer och är oftast som starkast under första och andra dagen av mensen.
Symtom vid mensvärk
- Smärta i nedre delen av magen.
- Smärta i ryggen och/eller ryggslutet.
- Värk som strålar ut i nedre delen av ryggen, ljumskarna och/eller låren.
Värken kan i sin tur ge upphov till huvudvärk, yrsel, att du blir kallsvettig eller känner dig svimfärdig. När mensen väl har börjat kan du även uppleva illamående och diarré. Hur länge du upplever mensvärk varierar även det, vissa känner av det en eller ett par dagar, andra har ont under hela mensen. Det finns också de som inte har någon mensvärk alls.
Har jag allvarlig menssmärta?
Allvarlig menssmärta, dysmenorré, delas in i primär och sekundär menssmärta. Den primära är vanlig hos unga kvinnor och kan kopplas till de första menstruationerna och kan vara mycket smärtsamma. Den sekundära börjar ofta senare i livet, mellan 30 och 45 års ålder och kan orsakas av olika medicinska tillstånd.
Har jag allvarlig menssmärta – svara på frågorna
- Jag är trött, på gränsen till utmattad.
- Min smärta kan vara krampartad, konstant, eller båda på samma gång.
- Min smärta kan kännas i buken, ländryggen eller på insidan av låren.
- Jag har andra symtom i samband med mensen, såsom huvudvärk, diarré, illamående och humörsvängningar.
Har du svarat “ja” på ett eller flera av dessa påståenden kan du lida av smärtsam menstruation/dysmenorré. Kontakta din vårdmottagning för en ordentlig undersökning för att ta reda på vilka underliggande orsaker som kan ligga bakom. Själva menssmärtan behandlas vanligen på liknande sätt som vid primär menssmärta.
Skillnaden på mensvärk och endometrios
Många, inklusive vårdpersonal, misstar endometrios för svår mensvärk men endometrios är istället en kronisk inflammation. Att menstruationsblodet backar ut i bukhålan är vanligt hos de flesta som menstruerar, men hos cirka 10 procent av personer i fertil ålder klarar inte kroppens immunsförsvar av att bryta ned blodet och slemhinnevävnaden. Det bildas då en kronisk inflammation i buken, kallad endometrios.
Den vanligaste symtomen på endometrios är just svår mensvärk, smärtor som ofta börjar före menstruationen och blir kraftigare under mensens första dagar. Besvär som påminner om urinvägsinfektion förekommer också. Djup samlagssmärta är vanligt vid endometrios, och även smärta när tarmen eller urinblåsan är full. Många med endometrios har också diffusa magbesvär även mellan menstruationerna. En del som har endometrios upplever inga symtom medan andra lever med svåra smärtor. Vid misstanke om endometrios (eller om man har besvär av andra skäl) är det viktigt att söka hjälp för en undersökning och eventuell behandling. Det kan räcka med en ultraljudsundersökning för att ställa diagnos, med eventuell titthålsoperation eller magnetkameraundersökning som komplement i utredningen i svåra fall. Läs mer om behandling vid endometrios.
Lindra mensvärk på egen hand
Om du inte upplever att mensvärken är ett stort problem utan är hanterbart, och inte känner någon nedsatt hälsa i övrigt, behöver du oftast inte söka hjälp för din mensvärk. Det går nästan alltid att göra något åt mensvärken på egen hand.
Smärtstillande läkemedel Smärtstillande läkemedel som innehåller ibuprofen eller naproxen minskar livmoderns sammandragningar och lindrar ofta mensvärken bäst. Kan du inte ta dessa läkemedel går det även bra att testa läkemedel som innehåller paracetamol. Du kan ta dessa en eller två dagar innan menstruationen men följ alltid anvisningarna på förpackningen och ta alltid kontakt eller rådfråga vården om du behöver öka din dos eller om receptfria läkemedel inte hjälper mot din värk.
Så lindrar du mensvärk
- Hormonella preventivmedel : De hormonella preventivmedlen innehåller gestagen, och de kombinerade hormonpreparaten innehåller även östrogen som komplement. De förhindrar ägglossning och minskar livmoderslemhinnans tjocklek, vilket kan leda till en mindre riklig mens med mindre mensvärk. Det är också möjligt med många av hormonpreparaten att bli helt blödningsfri. Fråga din gynekolog, då olika preventivmedel har olika effekt.
- Värme: Att lägga något värmande över till exempel mage eller rygg kan vara lindrande. Värmen bidrar till att musklerna slappnar av och då gör det mindre ont.
- Träning: Många undviker träning och idrott vid mensvärk men krampen i livmodern kan faktiskt släppa bara genom att du rör på dig. Det kan vara en promenad eller lättare träning, om du orkar.
- Sex :Onani eller sex under mens kan faktiskt lindra värken då en orgasm gör att livmodern slappnar av.
- Rörelser: Olika rörelser kan påverka hur ont du får, försök hitta en ställning där det gör mindre ont om du till exempel måste ligga ned. Då kan det vara skönt att dra upp knäna exempelvis.
- Vätska: Att dricka lite mer vatten än vanligt under mensen kan lindra genom att det minskar livmoderkramperna något.
Behandling av mensvärk
Hos vården kan du få hjälp med recept på smärtstillande läkemedel eller preventivmedel som kan hjälpa vid mensvärk. Det kan även finnas möjlighet att få en behandlingsmetod som kallas för tens, en smärtlindringsmetod som innebär att never under huden stimuleras av elektriska strömmar. Det leder till att kroppen arbetar för att minska smärtan. Behandlingen ges när du har värk och effekten sitter i så länge behandlingen pågår.
Det finns även en rad alternativa behandlingsmetoder med varierat resultat, men huvudsaken är att komma ihåg att mensvärk är individuell och det är därmed också behandlingsmetoderna som passar för just dig. Du ska självklart inte ha så pass allvarlig mensvärk att du inte kan gå till skolan eller jobbet.
Att leva med mensvärk
Många kvinnor lever med mensvärk och har hittat olika sätt för att lindra smärtan som kan uppstå. Prata med väninnor och bekanta runtomkring dig, du är sällan ensam och att utbyta erfarenheter med andra kan kännas tryggt. Det kan vara bra att tänka på att mensvärken kan förvärras av yttre livsstilsfaktorer som stress, oro, rökning, koffein och alkohol så under den perioden då du upplever mensvärk är det ännu viktigare att du tar hand om dig.
Receptfria smärtstillande läkemedel, värmedyna och lugn och ro kan vara precis vad du behöver, det viktigaste är att hitta ett sätt att fungera även under mensvärken. Om du upplever att du plötsligt drabbas av mensvärk och inte har haft det förr eller om du har mycket mensvärk, kontakta vården för vidare råd.
