Utsikten tar nästan andan ur en – med högt läge och en helt fantastisk vy över Östersjön ligger Pernilla Wibergs sommarhus. Här spenderar Pernilla och hennes familj en stor del av sin sommarsemester. Annars bor de i lägenhet i Monaco, där barnen blir trespråkiga – svenska, norska och franska.
Faktaruta:
Namn: Pernilla Wiberg
Familj: Nygift med Bödvar, Axel 6,5 år & Sofia 2,5 år.
Bostad: Lägenhet i Monaco.
Yrke: Sports Promotor.
Ålder: 39 år.
Intressen: Skidåkning, att umgås med familj & vänner.
Otippat: Pernilla kunde även under sin elitkarriär ”festa” då och då – var inte alltid lika kontrollerad som det kunde verka.
Livsfilosofi: Leva här och nu och det som händer har en mening.
Hon växte upp i Norrköping med en storasyster och en lillebror och föräldrar som gett dem möjligheten att testa på olika idrotter.
– Vi åkte skidor på loven, men jag tränade även basket och friidrott, säger Pernilla.
När hon var runt elva år blev hon medlem i skidklubben i Norrköping och tränade två gånger i veckan, vilket gav Pernilla en bra grund i slalomåkning. Senare började hon även tävla i storslalom och störtlopp.
– Jag har alltid sagt att vill man bli riktigt bra sitter det inte i det praktiska, som närhet till backarna eller bästa utrustningen, utan det sitter i skallen. Jag tror att man föds med en viss tävlingsinstinkt och det räcker inte att öva upp det med en mental tränare. Bra gener och en uppmuntrande miljö är förstås viktigt. Redan som sexåring bestämde jag mig för att blir bäst i världen, tack vare att min storasyster alltid var bättre än mig på friidrott. Det gav mig en bra sporre.
Som person är Pernilla bestämd, envis och viljestark och går det inte som hon vill försöker hon hitta andra vägar att nå målet.
– Jag är född i vågens tecken och det sägs att de ska vara diplomatiska. Mitt goda självförtroende får jag nog tacka familjen för, som alltid stöttat och trott på mig. Som mellanbarn blev jag nog tidigt självständig och har aldrig känt mig beroende av vad andra tycker och tänker.
Faktaruta:
Pernillas tips för att nå toppen:
• Utöva gärna flera olika idrotter i början.
• Att verkligen bestämma sig och vilja bli bäst.
• Att inte känna det som om man får försaka annat, utan tänka på det man istället får uppleva – som kompisarna missar.
Pernillas tävlingsinstinkt har mattats av med åldern, även om hennes kompisar nog tycker att hon fortfarande är en tävlingsmänniska. Hon har genomgått tolv knäoperationer och har även haft andra problem med korsband och ledband, men har aldrig brutit något.
– Jag började min karriär med en rejäl vurpa under en tävling i USA, som resulterade bland annat i söndertrasade menisker. Det blev en fem timmar lång och omfattande operation av en mycket duktig idrottsläkare. Hade det hänt i Sverige vet jag inte om det hade funnits samma hjälp att få och då hade skidkarriären varit över nästan innan den startat.
Det blev en långdragen rehabilitering och Pernilla tog en paus med familjen och frågade sig om det här verkligen var vad hon ville göra.
– Jag blev mentalt starkare under det tuffa året och det var därefter jag fick min första pallplacering, då jag kom trea i världscupen i slalom, i Åre. Det är något jag minns väl och det kommer alltid att kännas speciellt.
Andra prestationer som Pernilla känner starkt för var första VM- och OS-guldet, som hon fick i storslalom, trots att det inte var hennes gren. Hon åker fortfarande gärna skidor med familjen och även i diverse inbjudningstävlingar där man ställer upp för att man gjort sig ett namn inom skidåkningens värld.
– Skidåkning kommer alltid att ligga mig varmt om hjärtat – det är en helt fantastisk känsla att ge sig iväg utför backen.
Eftersom hon känt av knäna även efter skidkarriären och på grund av några extrakilon efter två graviditeter beslöt hon sig för att minska i vikt.
– Jag har gått ner tio kilo och känner att knäna orkar mer nu – att jogga eller cykla tre gånger i veckan är inte längre några problem.
Träning är en prioritet, tiden finns om man bara vill, menar Pernilla. Hon äter hellre flera gånger per dag men mindre portioner och försöker äta balanserad och bra mat, men är inget ”kontrollfreak”.
Under ett träningspass i en källarlokal i Canada sa det ”klick” mellan skidlandslagstränaren Bödvar och Pernilla, men det dröjde ett halvår till innan de blev ett par.
– Bödvar berättade att han redan tidigare sett mig och blivit intresserad, men det var först när mitt dåvarande förhållande tog slut, som Bödvar tog första steget.
Pernilla och Bödvar har sonen Axel, sex år och dottern Sofia två och de kommer att få samma möjlighet att prova på olika idrotter. Axel är redan en hejare på slalom, men han tränar även judo och Sofia får börja med skidor i vinter.
– De får gärna välja att bli elitidrottare och vi kommer att stödja dem i det. Helst skulle de dock välja en annan idrott än just skidor, då det lätt blir ett evigt jämförande, som kan bli jobbigt att hantera.
Att bli mamma trodde Pernilla skulle bli tufft och det blev förstås en omställning. Från att ha haft fokus på sig själv och skidåkningen till att mer eller mindre gå upp i en annan liten människa.
– Det jobbigaste var ändå att känna att jag inte hade full kontroll. När ett spädbarn skriker och man har provat allt, kan man lätt känna sig otillräcklig. Karriären byggde jag upp under lång tid och med mycket träning, men man får ju ingen utbildning i att bli förälder. Med andra barnet blev det lättare och man är nog ofta lite ”coolare” då.
Pernilla är ambassadör för Audi och Rossignol, sportkommentator på SVT, ansiktet utåt för Pernilla Wiberg hotel och medlem i IOK – där man hjälper till att förbättra Olympiska spelens idrotter och tar tillvara de aktivas intressen.
– Jag är den som arbetar mest just nu, men Bödvar har en del styrelseuppdrag och är tränare på deltid för svenska damlaget i alpint (störtlopp/super-G). Han är en riktig ”karriärhemmapappa” och helt klart värd en stor eloge. Det allra viktigaste och bland det svåraste jobbet är ju faktiskt att uppfostra sina barn. Själv sitter jag ofta på flyget och får maten serverad och kan läsa en bok på vägen till jobbet, men är man hemma med barnen är det fullt upp från morgon till kväll.
I somras gifte sig Pernilla och Bödvar, ett kyrkbröllop i Idre, som bjöd på både sol, regn, åska och stjärnhimmel – ett typiskt svenskt sommarbröllop med andra ord.
– Efter 13 år tillsammans och två barn senare tyckte vi att det var dags. Det blev en härlig helg precis som vi önskat, avslappnat, men med klass. Höjdpunkten var nog när Triple & Touch bidrog till en suverän stämning redan i kyrkan, där taket nästan lyfte, då alla sjöng och klappade i händerna till musiken.
Bröllopsresan bar av till Vancouver Island, då Pernilla ändå var i närheten för ett jobbmöte. Vad gäller framtiden föredrar hon att inte planera alltför mycket.
– Min livsfilosofi är att leva här och nu så mycket som möjligt och att det som händer har en mening. Man kanske inte förstår det direkt, men senare brukar det komma en ”aha”-upplevelse.
