Svininfluensan orsakas av ett virus A(H1N1 pdm 2009) som är en blandning av influensavirus från svin, fågel och människa. Genom blandningen uppstod en ny virusvariant som smittar mellan människor. De flesta saknade skydd mot den nya influensan 2009, vilket gjorde att smittspridningen blev större.
Framför allt unga och vuxna i åldrarna 20-50 år insjuknade 2009, medan äldre personer drabbades i mindre utsträckning. De äldre hade ett visst skydd från tidigare influensapandemier som Asiaten och Hong Kong influensan. Beteendet hos yngre gör också att de utsätts för mer smitta, de reser och är ute mer bland folk.
Förloppet vid influensa
En influensa med okomplicerat förlopp ger hög feber, muskelvärk och hosta och brukar sitta i mellan tre till fem dagar. Efter några dagars vila är man pigg igen, även om trötthet och hosta kan sitta i ett tag. Symtomen vid influensavirus A påminner om vanlig influensa. De flesta som insjuknar får vanliga influensasymtom och har ett godartat sjukdomsförlopp.
Det kan dock hända att man får en bakteriellinfektion i samband med influensan. Det beror på att viruset skadar slemhinnan i luftvägarna, vilket i sin tur ökar risken för sekundära infektioner med bakterier. För de minsta barnen brukar det vara öroninflammationer, hos vuxna är det ofta bihåleinflammation och hosta som sitter i länge. Hos de allra äldsta brukar ofta lunginflammation vara det typiska. De vanligaste bakterier som orsakar lunginflammation hos influensapatienter är pneumokocker, stafylokocker, och streptokocker.
– I de allra flesta fall hjälper antibiotika, men även hos dem som får infektioner utan att ha influensa, kan infektionen få ett allvarligare förlopp. Det beror på att deras immunsvar inte hanterar infektionen på ett normalt sätt utan “överreagerar”, vilket gör patienten allvarligare sjuk, säger Elda Sparre verksamhetschef på infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
– Dessa patienter blir bara delvis hjälpta av antibiotika då den typen av läkemedel inte påverkar den immunologiska reaktionen. Man vet ännu relativt lite om varför vissa människor reagerar på detta sätt, men det har troligen att göra med något hos deras immunsvar. Även vissa underliggande riskfaktorer kan ha betydelse för hur sjuk man kan bli, fortsätter Elda Sparre.
– Vid influensa, även svininfluensan, beror lungkomplikationer av antingen viruset i sig, bakteriella sekundärinfektioner eller av en kombination av båda, säger Elda Sparrelid.
Vaccinering – ett sätt att minska smittan
I Sverige erbjöds alla 2009 vaccination mot svininfluensan. Skydd mot viruset H1N1 pdm 2009 ingår numera i de årliga vaccinerna mot säsongsinfluensa.
Faktaruta
Vad har svininfluensan för symtom?
Tecken på svininfluensa påminner om vanlig influensa. Vanliga kännetecken är feber, hosta, halsont, ont i kroppen, huvudvärk och trötthet. Nya influensan kan också ge diarré och kräkningar. Var vaksam på de fall som blir allvarliga, som kräver sjukhusvård och där komplikationer tillstöter.
Svininfluensa smittar ända upp till ett dygn efter feberfrihet.
Smittsamheten är dock störst under de första dagarna i sjukdomsförloppet och pågår i snitt sju dagar.
Håll dig hemma under den smittsamma perioden, 5-7 dagar, och tills du blir feberfri, och undvik att smitta andra. Ta det lugnt och vila. Drick mycket vätska och ta febernedsättande, smärtstillande eller hostmedicin vid behov
När ska jag kontakta sjukvården?
• Om du har symtom på influensa och tillhör en riskgrupp, kan du behöva behandling. Ring först 1177 och fråga om råd. Ring din husläkare innan du åker till vårdcentralen. Det är viktigt för att undvika att sprida smittan vidare.
• Om har influensasymtom och inte tillhör någon riskgrupp, vila och vänta. Om ditt tillstånd försämras, exempelvis om du får hög feber (över 38,5 grader) i mer än tre dagar, får svårt att andas eller om ditt allmäntillstånd är påverkat, ring 1177 och fråga om råd. I övrigt gäller detsamma som för en vanlig influensa, det vill säga att du kontaktar vården om du får svåra symtom eller om du inte blir bättre efter en vecka.
• Om du vårdar eller har nära kontakt med en person som tillhör någon av riskgrupperna och som har symtom på influensan, ring 1177 för råd.
Riskgrupper är personer med:
• kronisk hjärt-kärlsjukdom
• kronisk lungsjukdom (till exempel astma, KOL)
• svårinställd diabetes
• nedsatt immunförsvar (till exempel ärftliga immundefekter, pågående behandling som sätter ned immunförsvaret, leukemier)
• HIV
• neuromuskulära sjukdomar
• obesitas
och även:
• gravida
• barn med nedsatt immunförsvar, kronisk njursjukdom, HIV/aids, diabetes, astma eller andra lungsjukdomar
