Urininkontinens beskrivs ofta som ett stort hälsoproblem som beräknas påverka runt 500 000 personer i Sverige.
Även om problemet kan uppstå i alla åldrar, är det framför allt äldre som drabbas. Många studier har visat hur livskvaliteten sänks och att besvären kan leda till både depression och sämre hälsa. Genans och rädslan för urinläckage gör att många avstår från olika sociala aktiviteter.
Går att göra mycket
Gunnel Andersson är sjuksköterska och uroterapeut på urologmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro. Hon berättar att det går att göra mycket för att underlätta livet för de drabbade. Allt från träning av muskulaturen till mediciner och i sista hand operation.
– Men många ser också urininkontinens som ett normalt och förväntat besvär som man själv måste lära sig hantera i det dagliga livet med hjälp av olika strategier. Den styrka och vilja att klara sig själva som de äldre intervjuade kvinnorna beskrev, var en oväntad upptäckt för mig.
Svårt att prata om besvären
De kvinnor som ingick i Gunnel Anderssons undersökning berättar om de olika problem de upplevt i kontakten med sjukvården. Det är svårt att få en tid och eftersom de vid varje besök träffar olika läkare har många svårt att prata om sin urininkontinens. Det finns också en rädsla för att deras besvär inte ska tas på allvar eller att det inte går att få
någon hjälp från sjukvården.
– En kvinna sade att man måste ha värk någonstans för att man ska bli tagen på allvar. Många av de kvinnor jag träffade var tacksamma över att någon ville lyssna på deras problem.
