Dessa förändringar är speciellt vanliga i nedre delen av tjocktarmen och de förekommer i cirka 10% av den svenska befolkningen. Bildningen av divertiklar beror på att delar av tarmväggen gett vika för det höga tryck som tjocktarmens sammandragningar ibland kan leda till. Det är särskilt vid förstoppning som tarmväggens väggar måste utveckla stora krafter för att kunna förflytta tarminnehållet. Divertiklar ger i allmänhet inga symtom. Ibland kan dock divertiklar bli inflammerade, något som kallas divertikulit och framkalla symtom. Dessa är smärta och ömhet som typiskt är belägna nedtill och till vänster i buken. Inflammationen i tarmfickorna beror sannolikt på att tarminnehåll stängs inne i fickbildningarna. I tarminnehållet finns rikligt med skadliga bakterier som kan växa till. Förloppet kompliceras då med feber och uppkomst av varansamlingar (abscesser). Detta tillstånd är nu en akut sjukdom som bör behandlas på sjukhus med vätska och antibiotika. Vid svåra tillstånd måste man med kirurgi gå in och tömma varansamlingen. Divertiklar förebyggs annars med fiberrik kost, probiotika, regelbunden fysisk aktivitet och olika sätt att förebygga förstoppning.
Detta är ett utdrag ur boken “Sköna magkänslor”.
Gå till nästa kapitel här
