Att komma och påstå att magsår skulle orsakas av en bakterie var ju enligt många experter helt befängt.
Det ansågs att stress, rökning, alkohol, starka kryddor mm var orsaken.
Magsårssjukdom är en sammanfattande benämning på godartade sår i övre delen av magtarmkanalen, d v s magsäck och tolvfingertarm. Sår i tolvfingertarmen är vanligast och man räknar med att cirka 10 procent av svenskar drabbas av detta under sin livstid. Magsår är ett mycket vanligt tillstånd där magsäckens och tolvfingertarmens slemhinneförsvar sviktar. Så gott som alla patienter med sår i tolvfingertarmen är infekterade med magsårsbakterien, Helicobacter pylori (H. pylori) och cirka 75 procent av patienterna med akut sår i magsäcken. Magsårsbakterien påvisas framförallt i övre delen av magsäcken där den först orsakar inflammation (gastrit).
I Sverige är cirka 30 procent av befolkningen infekterade av H. pylori. I U-länder är siffran nära 100 procent. Förekomst av magsårssjukdom ökar med sämre socioekonomiska förhållanden. De flesta smittas under barndomen, oftast före 3 års ålder. Infektionen leder till ökad frisättning av hormonet gastrin vilket leder till ökad saltsyrabildning. Den ökade syrabildningen och matsmältningsenzymet pepsin bidrar till uppkomst av magsår. Vissa typer av magsårsbakterien som har sjukdomsfaktorer som CagA, VacA och ureas bidrar till uppkomst av magsår. Dessa faktorer ökar risken för att magsårsbakterien biter sig fast i slemhinnan. pH:t är surt i magsäcken och i tolvfingertarmen. Genom att magsårsbakterien innehåller ureas bryts urinämne (urea) med bildning av basisk ammoniak. Detta ökar överlevnadschansen hos H. pylori.
Den gängse behandlingen av magsår är en kombination av syrabildningshämmare, till exempel protonpumpshämmaren Losec och 2 antibiotika. I 10-20% är detta dock inte tillräckligt effektivt för att slå ut magsårsbakterien. Behandling med enbart probiotika eller som tillägg har gett fina resultat. För att magsårsbakterien skall kunna infektera krävs att den kan fästa vid mag/tarmslemhinnan. Probiotika hämmar detta fästande. Fem av åtta studier med tillägg av probiotika har visat god effekt. En studie har visat att mjölk innehållande probiotiska bakterier kunde motverka H. pylori-framkallad magkatarr (gastrit). En annan studie (Canducci et al 2000) visade att användande av Lactobacillus rhamnosus GG tillsammans med antibiotika gav förbättrat resultat med färre biverkningar. För några år sedan talade professor Bengt Jeppsson på Medicinska riksstämman om ”att bota magsår med mjölksyrabakterier”. Förutom förbättrad behandling med tillägg av probiotika har det rapporterats positiva resultat även med sulforafan (från broccoli), curcumin (från gurkmeja), resveratrol (från rött vin), vitlök (thiosulfinater och allicin), propolis och tranbärsjuice.
Detta är ett utdrag ur boken “Sköna magkänslor”.
Gå till nästa kapitel här
