Typen av barncancer spelar stor roll för föräldrarnas sätt att psykiskt hantera situationen, visar en studie från Karolinska Institutet. Föräldrar till barn behandlade för skelett- och hjärntumör löper jämförelsevis klart större risk att utveckla ångest och depression än vid vissa andra vanliga barncancerformer.
Barncancer ger alltid upphov till en psykologisk påfrestning hos föräldrarna. Tidigare forskning har visat reaktionen i vissa fall är mycket kraftig och kan bestå långt efter att sjukdomen botats och barnets friskförklaras. Det har dock varit oklart i vilken utsträckning föräldrarnas reaktion är kopplad till olika medicinska faktorer hos cancersjukdomen, och hur det skiljer sig mellan olika cancerformer.
För att besvara den frågan har forskarna med hjälp av psykologiska mätskalor studerat sammanlagt 321 föräldrar till barn som behandlats för olika typer av barncancer vid barncancerklinikerna i Stockholm och Linköping. Diagnoserna skiljde sig beträffande medicinska faktorer, bland annat i fråga om behandling och risk för sena biverkningar av sjukdom och behandling.
Resultaten, som publiceras i Journal of Pediatric Hematology/Oncology, visar att föräldrar till barn med vissa cancerdiagnoser visade en större psykisk belastning än andra. Psykisk stress, känsla av osäkerhet, oro och upplevelse av förlorad kontroll var starkare om barnet hade drabbats av hjärntumörer eller olika former av skelettcancer än vid exempelvis leukemi.
– Den psykiska belastningen var särskilt stor vid cancerformer som är komplicerade i den meningen att exempelvis osäkerheten om den långsikta utgången är relativt stor. Det här är första gången som vi med säkerhet tycker oss kunna fastslå faktorer som är avgörande för hur allvarlig föräldrarnas reaktioner blir vid den här typen av sjukdomsframkallad kris, säger Krister Boman, som leder projektet där studien ingår.
Forskarna menar att en nyanserad kartläggning av specifika sjukdomsrelaterade stressfaktorer behövs för att förstå familjernas olika behov av särskild uppmärksamhet och stödåtgärder. Resultaten skall användas till att i vården motivera en mera individualiserad syn på omhändertagande och information till familjer med barn med cancer.
Studien har genomförts med stöd från Barncancerfonden och Cancer- och trafikskadades riksförbund och ingår i ett större projekt om konsekvenser, insatsbehov och uppföljning vid barncancer.
“The influence of pediatric cancer diagnosis and illness complication factors on parental distress”, Hovén E, Anclair M, Samuelsson U, Kogner P, Boman K J Pediatr Hematol Oncol. 2008;30(11):807-14.
