När besvären inte går över behöver man få hjälp. Min man hade turen att få rätt hjälp direkt, där man såg att han hade akut diskbråck och därför fick komma till Spine Center på Löwenströmska sjukhuset i Stockholm, där de är specialiserade på vissa svårare ryggproblem. Därför kändes det helt rätt att intervjua Tycho Tullberg, Ortoped/Med dr och VD för Spine Center på Löwenströmska sjukhuset, när det gäller bland annat diskbråck.
Vilka är de vanligaste ryggproblemen ni ser?
Det mest förekommande ryggproblemet sedan tidigare är diskbråck, men numera är spinal stenos lika vanligt, säger Tycho Tullberg, Ortoped/Med dr och VD för Spine Center på Löwenströmska sjukhuset i Stockholm. Spinal stenos har troligtvis ökat på grund av enklare diagnostik med MR (magnetröntgen), vilket gör att man kan diagnosticera flera. Dessutom blir befolkningen äldre och äldre, vilket leder till fler åldersförändringar. De kroniska ryggsmärtpatienterna är också en stor grupp hos oss, menar Tycho Tullberg.
Vad är spinal stenos?
Spinal stenos är ett led i åldrandet av ryggen, så kallad diskdegeneration (åldersförändring). Med åldern minskar vattenhalten i diskarna så att dessa successivt minskar i höjd vilket även sänker höjden i foramen intervertebrale (mellankothål som förbinder kotkanalen med kroppen utanför kotpelaren och varje mellankothål släpper igenom en spinalnerv). Ofta buktar då även diskarna bakåt och ger en minskad yta av spinalkanalen. Spinal stenos drabbar oftast äldre patienter som inte längre är yrkesverksamma, men nedsatt gångförmåga kan göra att man inte klarar eget boende och dessutom med försämrad livskvalitet som följd.
Vad är diskbråck?
När man pratar om diskbråck är det nervsmärta på grund av diskdegeneration (åldersförändring) man menar, säger Tycho Tullberg. Vid diskbråck är det disken, den stötdämpande skivan mellan ryggradens kotor, som brister. När disken buktar ut kan den trycka mot nervrötterna i ryggradskanalen vilket gör ont. Du kan känna en molande värk som ibland strålar ned i benet. Bensmärta på grund av diskbråck (vanligen kallad ischias) är mycket vanligt förekommande. Diskbråck orsakar både stora samhällskostnader och mänskligt lidande. Det går ofta tillbaka av sig själv och symtomen kan försvinna. Förslitningen av disken försvinner däremot inte, utan disken kommer att ha sämre stötdämpning.
Vem får diskbråck?
Vem som helst skulle kunna få diskbråck. Det man vet är att det finns genetiska faktorer. Man har sett att om det finns diskbråck i familjen har man större sannolikhet att få diskbråck själv, menar Tycho Tullberg. Har man sedan tidigare haft diskbråck i ländryggen har man större risk att få diskbråck igen, fortsätter han.
Diskarna åldras med åldern och snittåldern på de som får diskbråck är 40 år. Man skulle dock kunna få det i tonåren och ända upp i 90 års ålder. Röntgar man friska 30-åringar, har cirka 20-30 procent diskbråck, men utan symtom. Runt 90 procent av alla diskbråck återgår av sig själv. Diskbråck är ingen allvarlig åkomma, men det kan göra mycket ont om man har ”otur”, säger Tycho Tullberg.
Man har inte kunnat se att någon specifik yrkeskategori har större risk att få diskbråck. Det är alltså inte större risk om man har ett fysiskt jobb, tvärtom är det ju så att disktrycket är större när man sitter än när man står.
Kan man förebygga diskbråck?
Nej, det finns inga bra förebyggande åtgärder, menar Tycho Tullberg. Träning förebygger inte diskbråck, men är självklart viktigt för att förebygga andra ryggproblem och för sin hälsa i övrigt, fortsätter han.
Vad tar man mot smärtan?
Initialt följs normal användning av värktabletter. Enklare värktabletter som paracetamol (exempelvis Alvedon och Panodil) brukar inte räcka och då är förstahandspreparatet Citodon, alternativt Tradolan eller Dexofen som båda kan kombineras med exempelvis paracetamol. Vanligtvis lägger man till ett NSAID-preparat, typ Diclofenac, men det finns data som tyder på att detta inte har någon påtaglig effekt vid diskbråck. Vid mer uttalade diskbråcksbesvär brukar dock effekten vara dålig av dessa vanliga smärtmediciner.
Vilka diskbråck opererar man?
Om man opererar för tidigt, kan det bli ”för många” operationer, men opererar man för sent har patienten under längre tid dålig livskvalitet och man kan få ett sämre förlopp, säger Tycho Tullberg. Man opererar de diskbråck som ger svåra symtom och som inte går tillbaka av sig själv efter två till tre månader, fortsätter han.
Vad får man för resultat efter en operation?
Studier visar att man får bättre resultat genom att operera diskbråck, även bättre långtidsresultat. Patienterna får bättre livskvalitet och kan återgå till arbete snabbare.
Tack vare den tekniska utvecklingen krävs mindre snitt vid operation idag än tidigare, vilket gör att rehabiliteringen vanligtvis går snabbare. 50 procent av de opererade går hem samma dag, om de har anhörig hemma. I Sverige är sjukskrivningstiden tio veckor, men två till fyra veckor är tillräckligt menar Tycho Tullberg, lite beroende på vad man har för typ av jobb. Man rekommenderar sjukgymnastik efter operationen.
Grupper med sämre resultat verkar vara diabetiker, rökare och kvinnor. Viktigaste faktorn för resultaten efter kirurgi är dock patientens psykosociala status. Dessutom har man sett att ju mer besvär en patient har desto troligare är det att patienten blir nöjd med operationsresultatet. De med höga krav på fysisk aktivitet har större risk för missnöje.
Hur många operationer utför ni per år?
Vi utför cirka 1300 operationer per år och runt 237 diskbråcksoperationer per år, säger Tycho Tullberg.
Blir diskbråckspatienterna fullt återställda efter operationen?
Enligt data blir 80 procent helt bra eller mycket bra efter operationen. Endast fyra procent blir sämre än tidigare. Det finns endast en randomiserad studie gjord, Webers studie. Resultatet visar att efter ett år mådde diskbråckspatienterna som opererats bättre än de som ej genomgått operation. Efter fyra och tio år var det dock ingen statistisk skillnad.
Ska man vila när man får ont i ryggen?
Att vara stilla vid ryggont är det absolut sämsta, säger Tycho Tullberg. Det är viktigt att röra på sig om man har problem med ryggen och att bygga upp muskulaturen kring bålen (mage och rygg). Det är till och med bättre att ta smärtstillande så att man kan röra på sig än att vara helt stilla på grund av smärtan, menar Tycho Tullberg.
Bra övningar man kan göra för att underlätta sina kroppsrörelser kan ni finna på hemovningar.se
När används diskproteser?
Då man stelopererar finns det risk att disken ovanför utsätts för högre tryck, vilket man i vissa fall har sett efter några år, säger Tycho Tullberg. Om man sätter in diskprotes blir det något större rörlighet vilket skulle kunna minska trycket på disken ovan och därför minimera återfall, fortsätter han. Vi har gjort en två års studie som visar att en större andel blir helt bra med diskprotes, påpekar Tycho Tullberg. Nu gäller det bara att följa upp denna, för att se vad som händer på längre sikt, fortsätter han.
Kiropraktik vid ryggont
På Spine Center finns även legitimerade kiropraktorer som samarbetar med de övriga kompetenserna, såsom ortopeder, kirurger, sjukgymnaster och psykologer med flera. De vanligaste besvären som en kiropraktor ser är stelhet eller smärta av någon form från ryggraden. Det kan röra sig om ett ryggskott eller en huvudvärksepisod. Många känner dock inte till att kiropraktorer behandlar alla kroppens leder, det vill säga besvär i exempelvis händer, fötter, armbåge, knä eller käkled.
Vid de flesta besvären får patienten så kallad manipulationsbehandling, det vill säga man sträcker ledkapseln och påverkar på så sätt nervsystemet. Detta gör inte ont. Man går även in och påverkar muskulära delar direkt om så behövs. Detta ingår i den mer akuta behandlingsfasen, men allt eftersom besvären blir bättre ger man även patienten förebyggande råd kring arbetsställning (ergonomi), kroppshållning och träning, vilket är den mer långsiktiga behandlingsplanen.
De flesta besvären beror på en funktionsstörning i nervsystemet, det vill säga samspelet mellan nervsystemet, leder och muskler är i obalans. Nervsystemets uppgift är bland annat att koordinerar funktionen av led och muskler. Det är därför viktigt att ta redan på vart i nervsystemet problemet kommer i från.
Efter att ha pratat med patienten och gjort en grundlig undersökning, ställer man en diagnos och utifrån den samt patientens egna mål med behandlingen, lägger man upp en behandlingsplan. Vid de flesta besvären får patienten så kallad manipulationsbehandling.
Kiropraktik vid kroniska sjukdomar
Kiropraktorer kan inte göra något åt sjukdomsförloppet, vad gäller Bechterews sjukdom (reumatisk sjukdom). Man kan däremot behandla mer smärtlindrande genom påverkning av nervsystemet och att öka patientens rörlighet och därmed livskvalitet. Det samma gäller andra kroniska sjukdomar såsom MS (multipel skleros) eller Parkinsons sjukdom. Målet är inte alltid att få bort all smärta eller få upp rörligheten till 100 procent. Det viktigaste är att lyssna på vad patienten har för mål med behandlingen. Dels för att man ska arbeta för samma resultat men också för att undvika orealistiska mål. Man ska också veta att patienter kan ha fler än ett besvär, vilket gör att även om man har en kronisk sjukdom, kan man ha mer ”vanliga” besvär från rörelseapparaten. Det kan ibland vara svårt att veta på grund av den kroniska sjukdomen. Det viktiga är återigen att föra en dialog med patienten och att göra en grundlig undersökning.
Faktaruta:
Vad kan man göra själv vid ryggont?
• Har man ont när man ligger ner kan en kudde under svanken lindra besvären
• Ha stöd i svanken när man sitter
• Försöka att stå eller ligga och undvika att sitta
• Röra på sig så mycket man kan, för att öka blodcirkulationen
• Undvika tunga lyft och vridning i sidled
• Värme och kyla kan lindra
• Ta receptfria värktabletter om besvären blir för outhärdliga
Faktaruta:Bechterews sjukdom
Bechterews sjukdom är också känd under namnen ankyloserande spondylit och pelvospondylit. Sjukdomen tillhör spondartriterna och 0,5 procent av Sveriges befolkning har sjukdomen.
Bechterews sjukdom är en inflammatorisk sjukdom främst i leder och lednära vävnader som sen- och muskelfästen. Inflammationen leder till förtjockade ledhinnor, senskidor och andra mjukdelar och märks mest som stelhet och smärta.
Symtom
Det första symtomet är oftast en tilltagande molande värk i korsryggen. Typiskt är att smärtan är som värst på erfternatten, man kanske till och med tvingas stiga upp för att det gör så ont. Morgonstelhet är ett annat klassiskt tecken.
Behandling
Kroppen försöker själv dämpa inflammationen, men ofta behövs smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel så att man kan träna fysiskt. Än har man tyvärr inte funnit något botemedel, endast lindring. Men man har bättre sätt att behandla och bromsa sjukdomsprocessen idag än tidigare. För att begränsa funktionsnedsättningar är det viktigt att man snabbt får diagnos och börjar behandla sin sjukdom.
