Det är självklart för det flesta att hälsan påverkas av vad vi äter, men forskning har visat att det även spelar roll hur ofta vi äter.
Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom
Metabola syndromet är namnet på ett tillstånd där flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och diabetes har ansamlats hos en och samma individ.
Risken att utveckla syndromets komponenter – bukfetma, högt blodtryck, blodfettsrubbning och glukosintolerans – påverkas av flera livsstilsfaktorer, varav kostens sammansättning tros höra till de viktigare.
Måltidernas frekvens påverkar
Det var forskare vid Karolinska Institutet som för första gången kunde påvvisa att också måltidernas frekvens, oberoende av deras innehåll, påverkar risken för metabolt syndrom.
Studien bygger på enkätsvar och hälsoundersökningar av över fyra tusen 60-åriga män och kvinnor, visar att oregelbundet ätande är kopplat till ökad risk för det metabola syndromet.
Större midjemått
Studiedeltagare som angav att de sällan äter regelbunden frukost, lunch, och middag hade i genomsnitt större midjemått och mer blodfettsrubbningar än personer som äter mer regelbundet.
Personer som äter oregelbundet visade också i större utsträckning tecken på insulinresistens, vilket tros vara en underliggande orsak till det metabola syndromet.
Förebyggande kostråd
Forskarna tror att resultaten kan få betydelse för kostråd med syfte att förebygga eller behandla metabolt syndrom.
– Kostråd brukar vara inriktade på vilken sorts mat vi ska äta. Men den här studien visar att även sättet vi äter på kan vara en viktig hälsofaktor, säger professor Mai-Lis Hellénius som har lett studien.
