Pickwick syndromet – Ordet kommer från en anspelning på den sömnige, fete pojken Joe, som var betjänt till Mr Wardle i Boken ”Pickwick papers” av Charles Dickens. Begreppet har alltså ingenting att göra med huvudpersonen i boken. Pojken Joe kunde somna så fort han inte rörde sig, han somnade även stående. Den medicinska anspelningen kommer ur en artikel från 1956 som beskriver ett medicinskt tillstånd som utgörs av fetma, nedsatt andningsfunktion, dålig syrsättning till blodet och i sin tur sömnighet.
Placebo – är första personen singularis av latinets ”placere” och betyder helt enkelt = jag kommer att behaga. Undersökningar visar att en substans kan uppfattas effektiv bara genom att vi tror att den ska hjälpa oss. För att utröna om en viss substans har en egeneffekt skapades därför placebo, en substans som ser precis likadan ut som ett läkemedel men som helt saknar effekt. I medicinska studier låter man halva studiegruppen få aktiv behandling och hälften placebo, därefter jämförs resultaten. Tanken är att studiepatienterna ska vara ovetande om behandling är aktiv eller inaktiv.
Post hoc ergo propter hoc – är ett synnerligen vanligt förekommande begrepp och likaledes vanlig begreppsförvirring inom medicinen såväl som i det vanliga livet. Det är latin och betyder ”efter det, därför på grund av detta”. Sanningen är ju den att bara för att något sker efter något annat betyder det inte att det senare är ett resultat av det första. Om en patient får penicillin på tisdagen och blir bättre på onsdagen är det inte alls självklart att penicillinet haft effekt – vederbörande skulle ändå kunna ha blivit bättre! Lika vanligt är det att höra ”jag blir så trött av penicillinet”. Även om jag blir trött ”efter” penicillinet behöver det inte vara på grund av det, tröttheten kan lika gärna vara ett resultat av själva infektionen. I all sin enkelhet är detta ”följd av” resonemang ett vanligt problem inom medicinen. Alla vill hitta en orsak till ett resultat.
Primum non nocere – är ett helt fundamentalt begrepp för alla läkare och i all världens sjukvård och betyder´”främst av allt – gör ingen skada”. Begreppet härrör sig från Hippokrates från Kos (cirka 460– cirka 377 f. Kr) som lär ha påpekat för sina elever: gör en vana av två saker för en patient med en sjukdom; ”hjälp patienten, eller åtminstone – gör ingen skada”! Under medicinstudierna får man ofta höra ”vad du än gör så för Guds skull se till att inte göra det än värre”! Därför är det så viktigt att följa upp en insatt behandling så att biverkningarna av ett läkemedel inte blir värre än sjukdomen i sig det vill säga ”att boten inte är värre än soten”.
Rabies – är latin för raseri eller vansinne. Sjukdomen som finns hos varmblodiga djur och överförs genom bett eller nära kontakt har dramatiska neurologiska symtom. Ett av symtomen är en smärtsam kramp i strupen vid försök att dricka. Därför gick tillståndet länge under beteckningen ”vattuskräck” eller hydrofobi. Hydor är grekiska och betyder vatten och phobos betyder fruktan.
Radiologi – är namnet på den vetenskap som utvecklades efter upptäckten av ”X-rays” 1895. Den tyske fysikern Wilhelm Konrad Röntgen (1845– 1923) upptäckte strålningen som fått bära hans namn. Han fick Nobelpriset 1901. Från början kom namnet från latinets radius = stång eller stråle och grekiskans logos = kunskap, lära, eller avhandling och blev sålunda radiologi, som fortfarande är mycket använt.
Sacrum – eller försvenskat sakrum, är den anatomiska benämningen för korsbenet, som avslutar ryggraden, så när som på svansbenet. Ordet kommer ur latinets sacer som betyder helig eller helgade. Både i latin och grekiska hade benet namn (os sacrum respektive hieron osteon) som betyder ”det heliga benet”. En förklaring är att i antiken lade man märke till att korsbenet var det sista benet som förstördes efter begravning av en kropp. Därför trodde man att detta ben var centralt för återsamlingen av kroppen i livet efter detta. En annan förklaring är att grekiskans hieron också betyder tempel. Innanför benet ligger de ”heliga organen för avlande” det vill säga äggstockarna. En tredje förklaring till benets heliga namn är att formen av benet påminner om ett kärl som användes vid offerhögtider eller om möjligen själv benet använts i heliga riter.
Skalp – är det stycke hud som täcker skallen och vanligtvis är beklätt med hår. Ordets ursprung kommer från gammelnorska ”skalpr”– ett hölje eller skal. Semester skulle kanske vara en sex månadersperiod? Ordet kommer nämligen från latinets semestris eller semenstris som är sammansatt av sex = sex och menstruus = månatlig som alltså innebär något som återkommer med 6-månaders intervall eller är under en sex-månadersperiod. Senil kommer ur latinets senilis = åldrad eller gammal. De gamla romarna hade en förhärligande bild av åldrande och till exempel deras styrande ”senat” (senescere – att bli gammal) var en vördad rådsförsamling av äldre. Ordet kommer ju igen exempelvis i USA och där Amerikas grundare rimligen hade en liknande bild av senilitet när man instiftade senaten.
Sjuk – är ett enkelt ord som spårats till gammelengelskans seoc och är besläktat med tyskans siech, danskans syg och hette förr på svenska sjiek, nära nog som holländskans ziek och numera engelskans sick. Skalle är ett gammalt skandinaviskt ord och kommer från nordiskans skál och skul som betyder skål eller skal, snäckskal. Intressent nog kommer troligen vårt uttryck när vi dricker vin eller sprit ”skål” från den gamla sedvänjan att använda den upp och nervända kupolen av en skalle som dryckes kärl för ceremoniella drycker inte minst medicinska eller giftiga sådana. Mer troligt men mindre spännande är att ordet skål kommer ur gammalnorskans skál helt enkelt i betydelsen skålformat föremål, skål. Men i sammanhanget måste nämnas´att sedvänjan att klinga glasen mot varandra vid en skål och innan man dricker kan spåras tillbaka till de tider då förgiftning var en vanlig metod att skaffa sig fördelar. Man kände sig säkert bättre till mods med att ta en stor klunk med en vän när man kunde utbyta lite av innehållet i sina bägare.
Sömn – kommer ur latinets somnussom betyder sömn, att sova. I romersk mytologi är Somnus guden för sömn, brodern Mors, dödens gud och fadern Nox, nattens gud. Alla tre bodde vid den västra kanten av världen där solen går ner. Det finns flera ord som hänger ihop med sömn, somna; så är en somnambulist (latinets ambulare som betyder att gå) en sömngångare, en somniloquist är en som pratar i sömnen; ett somnifacient är ett medel som ger sömn. Om man inte kan sova eller somna så står det i ens journal att man lider av insomnia (latinets –in = avsaknad av) till skillnad från en somnolent dvs. en med sjukligt sömnbehov eller oftare medvetandepåverkan av typen sömnighet.
Spa – är termen för ett hälsoställe meden mineralvatten källa eller numera, har begreppet tänjts, till en något mer naturligen stilla miljö för avkoppling. Ordet kommer från Spa, som är en stad i provinsen Liège i Belgien. Staden är sedan 1500-talet lovprisad för sina mineralhaltiga källor som har ryktet att vara botande. Ibland hör man att spa skulle ha att göra med sauna per aqua, det vill säga hälsa genom vatten, vilket ju är rimligt, men fel.
Artikel publicerad i Tidskriften Doktorn nr 1 2006
