Först då börjar det bli människa av det hela, det är nämligen det antal celler som vi troligen har när vi föds. Ett antal celler går förlorade i utvecklingsprocessen detta antal är därför en kvalificerad gissning.
Varenda cell i naturen är att betrakta som ett mirakel och även de enklaste celler går långt över mänskligt skarpsinne. För att bygga exempelvis den mest grundläggande jästcellen måste man ha miniatyrversioner av lika många komponenter som ingår i ett jetplan av typen Boeing 777. Man måste sedan montera dessa komponenter i ett klot som bara är fem mikroner stort (fem tusendels millimeter) i genomskärning, därför ska klotet med alla sina komponenter föröka sig.
I kroppen finns några hundratal olika celltyper som skiftar mycket i storlek och form. Nervcellernas trådar kan till exempel bli över en meter långa, till skillnad från de obetydliga (i storlek) röda blodkropparna och de stavformade cellerna i ögat som gör att vi kan se. Storleken på cellerna i befruktningen är också intressant. En enskild spermie möter ett ägg som är 85 000 gånger större.
Tusentals komponenter
En mänsklig cell är i genomsnitt 20 mikroner bred det vill säga två hundradels millimeter. Den är ju för liten för att synas men tillräckligt stor för att rymma tusentals komplicerade strukturer och miljoner och åter miljoner molekyler. Hudcellerna på kroppen är emellertid döda celler. Det är kanske lite irriterande att tänka sig att hela kroppsytan är död. En man av medelstorlek bär omkring på cirka två kilo död hud. Flera miljarder minimala fragment lossnar varje dag.
Cellerna i kroppen har olika livslängd och de flesta lever några månader. Celler i levern är igång i flera år och hjärncellerna i hela livet. Man får cirka 100 miljarder hjärnceller med sig vid födseln, därefter blir de inte flera. Det kan låta många man blir av med 500 celler varje timme resten av livet. Dock får man förnyade komponenter i cellerna hela livet – till någon tröst!
Full fart i cellerna
Skulle man förstora en cell så att atomerna blir stora som ärtor skulle cellen bli ett klot på 800 meters diameter som stöttas upp av ett komplext nätverk av balkar – cellskelettet. Inuti far miljoner och åter miljoner objekt omkring som kulor. Äggviteämnena är särskilt livfulla. De snurrar, pulserar eller flyger in i varandra upp till en miljard gånger i sekunden. I en cell finns det cirka 20 000 olika slags äggviteämnen och sammanlagt cirka 100 miljoner äggvitemolekyler i varje cell. Det är sålunda ett hektiskt liv i en cell. För att försörja cellerna i kroppen behövs syre.
Syret transporteras i blodet och i vila måste hjärtat pumpa 343 liter blod i timmen det vill säga över 8000 liter per dag och det blir 3 miljoner liter om året det – det är tillräckligt för att fylla fyra simbassänger av OS-format. Om man nu tränar så behöver syremängden öka upp till det sexdubbla. Syret förs in i kroppens kraftverk – mitokondrierna – som det finns cirka 1000 av i varje cell. Detta antal varierar kraftigt beroende på cellens arbetsuppgifter i kroppen.
All näring och syre som når kroppen levereras till mitokondrierna som omvandlar syre och näring till att bygga molekylen adenosintrifosfat (ATP). En normalcell innehåller cirka en miljard ATP-molekyler. Omsättningen är enorm, inom två minuter kommer varenda en av dem att vara förbrukade och ersatta av en miljard nya. Varje dag producerar och förbrukar vi en mängd ATP som motsvarar ungefär halva vår kroppsvikt – utan att vi märker mycket av det!
