Vägen från ett par extra kilo kring magen till hjärtinfarkt är tyst. Ett högt blodtryck känns inte. Det gör inte heller höga kolesterolvärden eller ett lätt förhöjt blodsocker. Peter Fors, överläkare och specialist på diabetes ger oss förklaringen hur ett par kilo, lite för lite motion och lite för mycket snabbmat tillsammans förvandlas från brutna nyårslöften till en livsfarlig diagnos. En kedjereaktion som är långt ifrån enkel och som forskare ännu inte fullt förstår sig på.
Från mat till energi
Kroppens celler är ständigt i arbete och har därför hela tiden behov av energi. De viktigaste energikällorna är glukos och fett. Energin från maten lagras i kroppen någon som är livsviktigt eftersom vi bara äter vid några få tillfällen under dygnet. De viktigaste lagren finns i fettcellerna inne i bukhålan och i levern där socker kan lagras som glykogen.
Fett och socker
Mellan måltiderna bidrar levern med glukos till övriga kroppen, dels genom att tömma sina depåer men också genom att tillverka glukos från annat råmaterial. Fettcellerna bidrar med fett till förbränning. Bukspottkörtelns frisättning av hormonet insulin har en viktig roll i att stimulera muskel- lever- och fettceller att öka sitt upptag av glukos. När vi äter mer energi än vad kroppen behöver och leverns lagringskapacitet för glukos är nådd, lagras den som fett.
Dysmetabolt syndrom
Observationer tyder på att det speciellt är extrakilon kring magen, fettet inne i bukhålan runt tarmarna som ökar risken för diabetes, hjärtinfarkt och stroke. Mekanismen bakom är ännu inte fullt känd.
– En teori är att fettet i bukhålan långsamt ”förgiftar” levern och minskar känsligheten för insulin, berättar Peter Fors. Det leder både till ökad frisättning av socker (diabetes) och ökad produktion av kolesterol. För att kompensera den dåliga effekten av insulinet ökar bukspottskörteln sin insulinproduktion. Denna överproduktion leder till sämre insulinkänslighet i resten av kroppen. Troligen är detta också en av anledningarna till högt blodtryck och ökad benägenhet att bilda blodproppar.
– Allt detta sammantaget ökar kraftigt risken för åderförkalkning (kälkramp, fönstertittarsjuka och njursjukdom) samt blodproppar (hjärtinfarkt och stroke), menar Peter Fors. Det är intressant att notera att ris ken för hjärtinfarkt och stroke ökar redan 2-4 ggr även innan man hunnit drabbas av diabetes. Diagnosen diabetes får man först när bukspottkörteln inte längre orkar ”överproducera” insulin.
Det är alltså viktigt att försöka vända trenden, gå ner i vikt och öka förbränningen genom att röra på sig och därigenom markant minska risken att utveckla diabetes och/eller dö i hjärtinfarkt eller stroke.
Den onda spiralen
Kvarstår däremot övervikten och bukspottkörteln misslyckas att producera så mycket insulin som krävs förlorar kroppen sin viktigaste styrfunktion för att ta hand socker efter måltiden. Typ-2 diabetes utvecklas, en sjukdom som i sig ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Överflödigt fett sätter sig inte bara på kroppen utan cirkulerar också i blodet som kolesterol fria fettsyror och triglycerider i högre koncentration än normalt. Kolesterolet lagras på blodkärlens väggar, något som leder till inflammation och åderförkalkning.
Om kosten är överdrivet rik på fett och socker och dessutom ger mer energi än vad vi kan göra ger det inte bara fler extrakilon utan bidrar också till förhöjda kolesterolvärden. Tillsammans med övervikt ökar högt kolesterol i blodet risken att drabbas av åderförkalkning ytterligare. Extrakilon hör ofta ihop med ett högt blodtryck, varför vet forskarna ännu inte säkert. Ett högt blodtryck tillsammans med höga kolesterolvärden, begynnande åderförkalkning och förhöjt blodsocker blir nu en livsfarlig kombination. Det höga trycket innebär extra belastning på hjärtat och utsätter blodkärlen för extra tryck.
Från att ha varit enskilda faktorer som var och en för sig inte ska betecknas som livsfarliga utgör de tillsammans en stor fara. Diagnosen kallas dysmetabolt syndrom och det otäcka är dessa enskilda faktorer tillsammans mångdubblar risken att dö i hjärtinfarkt eller stroke. En ond spiral som faktiskt går att bryta själv.
Den goda spiralen
– Vi äter egentligen inte så många fler kalorier i dag än vad vi gjorde tidigare, den stora skillnaden är att vi rör oss för lite, menar Peter Fors. Det allra bästa sättet för att vända trenden är därför att rör på sig. Att promenera mellan 30 och 60 minuter en gång om dagen ökar inte bara energiförbrukningen och utan också muskelcellernas förmåga att ta upp socker. Långsamt bromsas vi de hälsofarliga förändringarna i kroppen för att faktiskt gå tillbaka. Trycket på bukspottkörteln att slipper överproducera insulin, extrakilona försvinner, blodtrycket normaliseras.
Förbättrar vi samtidigt kosten med mer frukt och grönsaker och lägre sockerintag och ökar andelen nyttigt fett och minskar det totala energiintaget får blodkolesterolet en chans att vända till det normala. Inlagringen av kolesterol i blodkärlen blir inte lika omfattande.
Genom att promenera en stund varje dag och äta lite annorlunda har vi bästa fall just fått 20 friska år till. Konstigare än så är det egentligen inte. Det behövs inga speciella dieter, bantningspiller eller ”hälsokurer”.
