Två av Sveriges främsta experter på barn och ungdomars mat och hälsa har slagit sina kloka huvuden ihop och skapat en lättläst och fullmatad guide genom barnens matvärld. Dietisten Margit Eliasson och barnläkaren, tillika professorn i internationell barnhälsovård, Mehari Gebre-Medhin har arbetat tillsammans under många år.
När Margit Eliasson gick i pension bestämde de sig för att äntligen ta tag i idéerna de haft om att dela med sig av sina många erfarenheter. Resultatet blev Nam-nam – allt du behöver veta om ditt barns mat och matvanor från nyfödd till tonåring. Men boken börjar från allra första början med goda råd om vad gravida mammor bör och inte bör äta. Tonen är lättsam och matglädjen lyser ständigt igenom.
”Det finns många små saker du kan göra för att skapa livslånga goda matvanor hos dina barn.” står det på bokens innerpärm. Vem vill inte veta vad de små sakerna är?
Ta ner kraven och släpp fram glädjen
– Det här är ingen vanlig kokbok utan den skall fungera som uppslagsbok och kunskapskälla, säger Margit Eliasson när vi möts i hennes varmt gula kök i Stockholmsbostaden, ett kök där påskdekorationerna idag ljussätts av en stark vårsol. Här har barn och barnbarn säkert fått ta del av Margit Eliassons måltidsglädje och läckra kokkonster.
Visst är det härligt med barn som äter med god aptit, kommer vi överens om. Men vad gör man när så inte är fallet? I boken Nam-nam får oroliga föräldrar många svar på den sortens frågor och framförallt finns en grundton som lugnar.
–Slappna av lite, avdramatisera understryker Margit Eliasson. Varje måltid kan inte vara perfekt, det är viktigare att man är tillsammans och det finns utrymme för samtal och glädje. Även för mycket små barn känns det märkligt att äta ensam. En måltid ska få vara något lustfyllt och njutbart, menar författarna.
Köttbullar hela veckan
I kapitlet Matglädje och matkrångel finns många goda råd att lägga på minnet. Där tas också föräldrars och läkares olika syn på matkrångel upp. Det är stor skillnad mellan vad föräldrar och läkare anser vara matkrångel. Ur medicinsk synvinkel tittar man främst på hur barnet ser ut att må, att det ökar i vikt och längd och att magen fungerar. Att barnet sedan enbart ätit köttbullar de senaste veckorna bekymrar dem föga.
Margit Eliasson förklarar att ett så litet barn kan leva på ganska enahanda föda en tid, att kroppen ställer in sig på att ta det den behöver ur det den serveras. Ju mindre affär man gör av det – desto fortare brukar det gå över, resonerar Margit Eliasson. Men ge inte upp, fortsätter hon, små barn drivs av sin nyfikenhet.
Att servera olika sorters grönsaker i små färgglada skålar på bordet kommer förr eller senare att leda till att barnet inte kan hålla sig från att smaka på en bit broccoli eller en liten morot. Barn tycker om att se vad de äter och de vill gärna få ta själva. Barn liksom vuxna äter med alla sinnen och uppskattar att det dukas fint, att se färger och känna dofter.
Kryddor är ett annat inslag i matlagning som hon tycker kunde användas oftare av svenska föräldrar. Den enda krydda barn inte ska få för mycket av är salt, konstaterar Margit Eliasson. Annars är det fritt fram att botanisera i kryddhyllan.
Övervikt ett familjedilemma
Det är inte enbart de allra minsta barnen som behandlas i Nam-nam. Barn i skolåldern och tonåren diskuteras också. Vad ska en tonåring som tränar flera gånger i veckan få i sig för att må bra? Hur lagar man mat till en trettonårig nybliven vegetarian? Vad gör jag om mitt barn drabbas av gluten- eller laktosintolerans, anorexi eller bulimi?
Hur undviker man att överviktiga barn blir överviktiga vuxna? Både Margit Eliasson och Mehari Gebre-Medhin har i många år arbetat med barns övervikt och de är båda mycket oroliga över utvecklingen.
– När man talar om barn och övervikt är det aldrig ett individproblem utan ett familjeproblem. ”Eftersom övervikt till stor del är ett livsstilsproblem, är övervikt hos barn något som rör hela familjen. För att genomföra en livsstilsförändring kan man behöva hjälp av personer med kunskap och erfarenhet av beteendeförändring.” Står det bland annat att läsa i kapitlet Barn och övervikt. Sök absolut hjälp och stöd men ansvaret är ditt, verkar vara grundbudskapet. Ett barn som får rätt slags mat och inte ständigt omges av sötsaker blir i regel inte överviktigt.
Ett sunt förhållande till socker
Jag frågar om efterrätter som i många andra länder är en given del i måltiden, den självklara avslutningen, medan vi i Sverige verkar se det som något man helst borde klara sig utan. En rätt som ger dåligt samvete.
–En bra efterrätt kan fylla en stor funktion i måltiden, svarar Margit Eliasson. Det kan också förebygga det småätande av exempelvis smågodis som många ägnar sig åt någon timme efter maten. Den stora ”sockerboven” anser hon vara läskedryckerna.
–Det känns som hela samhället arbetar emot oss när man kommer in i en livsmedelsbutik och ser rader av enorma läskedrycksflaskor till extrapris. Läsk borde vara något man sammankopplade med lördagsgodis, säger Margit Eliasson upprört. Hon tror att om vi kunde justera läskedrycksintaget i landet skulle övervikten hos både barn och vuxna sänkas mer än vi anar. Att dricka söta drycker till maten eller använda saft som törstsläckare är inget som ses med blida ögon här.
Barn, mat och allergi
Att reagera på livsmedel heter kapitlet som handlar om allergier, intolerans och överkänslighet. Tre olika slags reaktioner som ofta blandas ihop. Här förklaras vad skillnaden mellan de tre är och vad man som förälder kan göra för att förebygga allergier. Detta gäller i allra högsta grad de så kallade högriskfamiljerna, där båda föräldrarna eller en förälder och ett syskon är allergiska. Som många vet är det ibland svårt att komma underfund med vad barnen inte tål.
Det kan behövas många olika undersökningar och tester. Vissa allergier kan växa bort andra inte. Korsreaktioner är vanliga, en björkpollenallergiker är ofta också känslig för stenfrukter, nötter, mandlar och morötter. Att allmäntillståndet påverkar hur man reagerar är också något som alla inte vet. Stress, förkylningar och oro är några saker som kan utlösa eller förvärra en reaktion. Allergi eller intolerans mot komjölk liksom intolerans eller överkänslighet mot gluten får var sitt kapitel där dessa idag så vanliga problem grundligt behandlas.
Vitaminer och mineraler
Vet du varför A och D vitamin är viktiga för ditt barn? Känner du till vitaminerna niacin och pantotensyra? Tror du att ditt barn lider brist på selen, jod eller magnesium? I Så växer ditt barn och Näringslära finns mycket att lära för den som är mer intresserad. Det är den del av boken som verkligen känns som en uppslagsbok och som man säkert kommer att gå tillbaka till många gånger men antagligen inte läsa i sin helhet.
Allting förklaras kort och koncist och texten är lika läsvänlig som i de övriga kapitlen. Det låter så enkelt! Ger man barnen en bra kost skall man inte behöva komplettera med vitamintillskott, säger Margit Eliasson. Förutom de välkända AD-vitamindropparna förstås. De är viktiga i vårt solfattiga land.
Laga mat med barnen!
Släpp in barnen i köket! uppmanar författarna i bokens receptdel.
– För en 15 månaders baby kan höjden av lycka vara att få vara med och diska, säger Margit Eliasson och ler. I hennes familj hade man nyligen under ett lov matdagar för de olika barnbarnen. Den som höll i dagens mat tillsammans med henne fick välja meny, vara med och planera inköp och naturligtvis laga maten. Dagens rätt hemlighölls in i det sista.
– Vilket engagemang de visade! berättar hon. Låt barnen vara med och sätt dem inte alltid vid speciella barnbord. De vill också sitta med vid vackert dukade bord och lära sig ta del av de vuxnas matupplevelser. Recepten i Nam-nam är valda för att passa de flesta och för att visa att bra mat inte betyder några konstigheter.
Det är recept som ger en bra grund i ett kök med barn. Några exempel: Lättlagad fisksoppa, Sallad Italienne, Pizza, Raggmunk, Risotto, Lamm i lergryta, Middagsgryta med korv, Pitabröd med fyllning, Yoghurtglass på minuten, Fattiga riddare, Matbröd, Bullar och Drycker av alla de slag. För den som söker större utmaningar får vi hoppas på en fortsättning med fler och kanske ännu mer exotiska recept. Med tanke på att Mehari Gebre-Medhin är född i Eritrea och har bott i Etiopien borde det inte vara omöjligt.
Margit Eliassons tidigare kokbokssuccé Mat för liv och lust kommer dessutom i höst ut i en ny omarbetad version på Bonniers förlag. Det blir många nya spännande recept, lovar hon. Det ser jag fram emot och fram till dess ställer jag boken Namnam längst fram i kokbokshyllan i trygg förvissning om att inspireras när det blivit för många stressade mål med färdiga fiskbullar. Färgglada serveringsskålar skall jag skaffa fler till fyraåringen som gärna dukar och ”hjälper till” och en bättre pall att stå på till vår tvååring som älskar att diska!
