Det visar glädjande nog medicinska forskningsstudier.
Liv utan rynkor en ständig dröm
Evig ungdom och en slät och fin hy utan tillstymmelse till en enda liten rynka som skvallrar om livserfarenhet. Det är en ständig dröm för många. Och en dröm som fått kosmetikaindustrin att satsa miljarder på att hitta en substans som kan släta ut rynkorna och forskarna att göra allt för att lösa åldrandets gåta.
Redan från det att vi föds sker en ständig gradvis förändring av huden. Talgkörtlarna som håller huden mjuk och smidig är stora när vi är nyfödda. Sedan krymper de successivt ihop för att i tonåren åter stimuleras och bli stora. Redan från tonåren och puberteten startar åldrandet.
Men det är inte förrän någon gång i 35 årsåldern som vi kan märka förändringen i spegeln i form av strukturförändringar på huden. Men är det verkligen möjligt att bromsa och stoppa upp vårt åldrande? Svaret är både ja och nej.
Ett ämne som sägs ha föryngrande effekter är resveratrol, läs mer om det här
Går att påverka
Åldrandet är dels livsstilsbetingat och dels genetiskt, kronologiskt betingat och styrt av ärftliga faktorer. Det senare kan vi inte påverka eller fördröja. Den biologiska klockan tickar ohjälpligt på.
–Men det livsstilbetingade åldrandet går däremot att påverka, säger Harry Beitner, docent och överläkare på Karolinska sjukhuset. Genom att till exempel förändra sina solvanor eller att sluta röka kan man få huden i bättre kondition. Solvanor och åldrande har det forskats mycket kring. Det är det samband som är mest väl dokumenterat i studier. Men nu verkar det som om rökningen spelar en större roll för hudens utseende.
– Ja, rökning har i studier visat sig ha en stark påverkan på vårt åldrande. Det verkar till och med som om rökning påverkar hudens åldrande mer än solen, säger Harry Beitner. Rökningen ger en kosmetisk förändring av huden. En 40-åring som rökt i 20 år har en hud som motsvarar en 55-årings som inte har rökt, menar han.
Att sluta röka lönar sig
Typiskt för rökarens hy är de små fina rökrynkorna som bildas runt munnen. Men huden får också en trist gråbeige ton. Men det lönar sig att sluta röka, förutom alla andra hälsovinster man gör när det gäller hjärta och lungor får huden ett fräschare utseende.
– Den som slutar röka får en normalisering av hudens färg och färre och mindre djupa rynkor, säger Harry Beitner. Solen har mer medicinska effekter på huden. Sår läker långsammare och risken för hudcancer, malignt melanom ökar om huden utsätts för alltför mycket solande.
Men hudens utseende påverkas också. Solar man mycket förändras fördelningen av kollagenfibrerna i läderhuden. De långa fibertrådarna som ger läderhuden dess styrka minskar i antal och får sämre kvalitet. Istället överproduceras elastikatrådar, som normalt ger huden dess spänst, men när de överproduceras på grund av solning klumpar de ihop sig och förlorar spänsten. Resultatet blir att huden får en grov och tjock struktur med tunna fina rynkor.
Livsstilsfaktorer
Andra livsstilsfaktorer som påverkar hudens utseende är maten vi äter och hur stora mängder alkohol vi dricker. Stora mängder alkohol ger via leverskador vidgade blodkärl och hudsjukdomar som psoriasis och rosacea kan förvärras. Något man forskar mycket på just nu är sambandet mellan acne och mat.
Speciellt sen acne, en hudåkomma som ökar, främst bland medelålders kvinnor i västvärlden. Studier visar att det finns ett samband mellan ökningen av sen acne och ökat sockerintag. Ett mycket lågt intag av vitamin B och C kan också påverka huden och göra den skörare så att blödningar uppstår lättare.
–Men då handlar det om ett mycket kraftigt vitamin– underskott, och det är väldigt ovanligt. Generellt kan man säga att det som kroppen mår bra av mår också huden bra av, säger Harry Beitner.
C-vitamin effektivt mot rynkorna
Krämer är i alla fall något vi tror huden mår bra av och som många av oss ställer vårt hopp till. Vi svenskar lägger ned totalt närmare två miljarder per år på hudvård i förhoppning om att få bukt med rynkorna och möta ett yngre ansikte i badrumsspegeln. Men hjälper det verkligen eller är det bara att kasta pengarna i sjön?
– Det kronologiska åldrandet kan man inte påverka men livsstilsrynkorna går att modifiera med hjälp av krämer, säger Harry Beitner. Väl dokumenterade studier visar till exempel att åldrandet på grund av för mycket solande går att påverka med vitamin Asyra. Samma sak gäller för aktivt vitamin C där man också sett positiva effekter på huden.
C-vitaminet påverkar den cell, fibroblasten, som producerar kollagen i huden. Kollagenet består av långa fibertrådar som hjälper huden att behålla sin smidighet och elasticitet. Men kollagentrådarna blir med åren allt färre. När aktivt C-vitamin når läderhuden så börjar fibroblasten producera nya kollagentrådar, ungefär som en kabelmaskin.
– Problemet med C-vitaminet är att det oxideras lätt och är väldigt instabilt. Därför krävs speciell teknik och förvaringstuber om man ska kunna dra nytta av det i en kräm, säger Harry Beitner. Men nu har man fått ett ökat intresse för ett C-vitaminliknande ämne – alpha-lipoic acid (Liponsyra) som kan omvandlas till C- och E-vitamin i huden. Liponsyran är mer stabil och lättare att tillföra i krämer och ger sannolikt samma effekt i huden som C-vitaminet.
Olika krämer
Q10 är exempel på en vanlig ingrediens i många krämer just nu. Det är ett slags enzym som finns naturligt i hudens celler. Men när man sätter det på huden så tas 80 procent upp av hudens hornlager som bara består av döda hudceller. Knappt 20 procent når de levande hudcellerna i överhudens nedre lager.
– Det är en intressant substans men man vet ännu inte riktigt vilken effekt det verkligen har på huden, säger Harry Beitner. Utbudet av krämer med olika ingredienser och verkningseffekter är enormt på marknaden. En djungel att forcera och ska man tro kosmetikaindustrin så behövs en kräm för varje tillfälle för att nå ett gott resultat. En för dagen, en för natten och en för ”den känsliga huden runt ögonen” som det ofta står i beskrivningarna.
– Det handlar mest om känsla och funktion. Dagkrämerna innehåller mer vatten och mindre fett än nattkrämerna. Men ur rynkbekämpningssynpunkt saknar krämbasens vattenhalt betydelse, säger Harry Beitner. I ögonkrämer tvingas man dessutom ofta minska på vissa aktiva ingredienser som kan vara hudirriterande, eftersom överhuden är tunnare på ögonlocken.
När huden rodnar och fjällar
Inte bara vårt genetiska arv och vår livsstil, utan även sjukdomar inverkar på hudens utseende och åldrande. Bindvävssjukdomar kan till exempel ge upphov till kroniska ärrbildningar. Sjukdomar som är kopplade till ämnesomsättningen kan också ge förändringar på huden som ökad behåring eller pigmentering.
Det finns också en grupp ärftliga sjukdomar som kallas gendermatoser som inverkar på huden. Dit hör till exempel fiskfjällssjuka som ger extremt torr och fjällande hud. En annan vanlig hudsjukdom är rosacea. Där huden blir röd och rodnande på grund av att blodkärlen vidgas och ibland kan man också få små röda knottror med inslag av varblåsor. Hudsjukdomen finns hos både män och kvinnor men är vanligast hos kvinnor över 30.
– Vad den beror på vet man inte. Men symtomen förvärras av starkt kryddad mat, heta drycker, alkohol, snabba temperaturväxlingar och solning, något man bör undvika för att minska sina besvär, säger Harry Beitner.
Nära besläktad med rosacea är ”flygvärdinnesjukan” eller peroral dermatit som också främst drabbar kvinnor över 30 år. Karakteristiskt är rodnande hud och små röda knottror runt munnen. Sjukdomen upptäcktes först hos en grupp amerikanska flygvärdinnor, därav namnet. Man trodde att symtomen kunde bero på allt för mycket makeup.
– Det sambandet är väldigt svagt och man vet inte heller här vad anledningen egentligen är. Lättare fall behandlas med krämer eller geler. I svårare fall kan man få tetracyklintabletter, en slags antibiotika, säger Harry Beitner.
Undvik uttorkning
Men även den friska huden kan emellanåt rodna och fjälla, speciellt när huden blir uttorkad av torr luft både inomhus och utomhus. Överdriven hygien med täta duschar bidrar också till uttorkning. Bästa sättet att undvika uttorkning på är att smörja huden regelbundet. Gärna med krämer som innehåller höga halter av karbamid och mjölksyra alternativt karbamid och koksalt, enligt Harry Beitner.
– De har i studier visat sig ha en god vattenbindande förmåga i huden. Konceptet med att använda sig av så kallade lågmolekylära ämnen med vattenbindande förmåga är dessutom en svensk upptäckt och något vi kan vara stolta över, säger han.
