Som nybliven mamma kan det kännas skönt att få råd på vägen, tips och även vara medveten om vilka eventuella besvär som kan uppstå i anslutning till amningen. Nu är amning bara ett sätt att mata ett nyfött barn, man kan också ge modersmjölk eller mjölkersättning på flaska utan att för den skull tappa den naturliga, fysiska kontakten med sitt nyfödda barn. I den här artikeln pratar vi främst om amning via bröstet.
Därför rekommenderas amning
I samband med graviditeten börjar dina bröst förbereda sig för amning. Utseendet på brösten kan förändras, brösten kan bli större och ömma. När barnet föds ställer kroppen om sig igen genom att börja producera mjölk. Modersmjölken är hälsosam och tillräckligt som näring och de allra flesta barn klarar sig utmärkt på bara bröstmjölk det första halvåret. Bröstmjölken är lättsmält och innehåller all näring som barnet behöver. Därför rekommenderar Livsmedelsverket enbart amning under de första sex månaderna och sedan delvis amning upp till ett år eller längre. Det enda tillskott som barnet behöver under första halvåret och som inte finns i modersmjölken är D-vitamin som behöver ges i form av D-droppar. Rekommendationerna från Livsmedelsverket är en så kallad folkhälsorekommendation och det kan finnas andra rekommendationer på individnivå.
Förutom näringsinnehållet så innehåller mjölken antikroppar från mamman som i sin tur skyddar barnet från infektioner. Även mamman påverkar av amningen bland annat genom att hormoner som gör oss lugna och ger oss ro frisläpps i samband med amningen. Det finns med andra ord många positiva effekter av amning och för de allra flesta kommer amningen igång utan problem även om det kan ta lite tid innan det fungerar helt. Det finns mycket hjälp att få på vägen men huvudsaken är att du som mamma känner dig bekväm och att det känns bra.
När börjar mitt barn att amma?
Människokroppen har många naturliga reflexer som tar oss genom livet och en av dessa är närheten direkt efter vi föds. Genom närhet och hudkontakt blir det inte bara lättare att lära känna varandra och stärka banden utan det ökar även mjölkproduktionen och inte sällan barnets sök- och sugreflex. Direkt efter födseln är det därför vanligt att lägga barnet vid bröstet. Däremot kommer inte mjölkproduktionen igång på en gång vilket inte är någon fara då barnet har näring kvar från tiden i livmodern. Råmjölken, eller kolostrum, produceras under de första 72 timmarna efter förlossningen och är extra näringsrik.
Om allt är bra så brukar barnet de första dygnen visa vilja på att amma exempelvis genom att sticka ut tungan, slicka på läpparna, föra handen mot munnen eller söka efter bröstet och nästan hacka eller picka på bröstet, så kallad aktiv rootingreflex. Det varierar självklart från barn till barn och man får låta det ta den tid det tar. Ibland kan man locka genom att handmjölka fram lite råmjölk som barnet kan slicka i sig. Även fortsättningsvis kommer ditt barns vilja att amma vara högst individuellt vilket gör jämförelser relativt svåra, om man har släkt, vänner eller bekanta så har många olika uppfattning om hur, när och hur mycket man kan, ska eller bör amma. Hur mycket just ditt barn vill amma kommer därför att visa sig, så låt det ta den tid det tar och försök läsa av ditt barn.
Amningens tre steg – barnets sugmönster
- Först suger barnet korta tag med en kort paus emellan
- Efter en stund (några sekunder till minuter) kommer utdrivningsreflexen igång och mjölken drivs fram (när mjölken rinner till kallas det mjölkstas). Barnet får då en större mängd mjölk i munnen och börjar med längre sugtag och sväljer efter i stort sett varje sugtag.
- När barnet sväljer mer sällan är ni i slutfaset av amningen. När barnet somnat och/eller släppt bröstvårtan, eller bara gör lätta ansatser till att interagera med bröstet är ätandet över för stunden.
- Det är helt normalt att under amningen göra pauser i sugandet. Många nyfödda kommer dessutom till sista fasen relativt snabbt men då kan man sitta kvar och mysa en stund och ta vara på ögonblicket. Ofta vaknar dom till relativt snabbt igen för att vilja äta igen. Det är dock bra om man bara ”matar” under max en timme, därefter tar en paus. Hellre fler amningar än få och långa.
5 vanliga frågor och svar om amning
Det finns såklart många frågor och funderingar om man är nybliven mamma, inte minst om det är första barnet. Det är viktigt att mentalt förbereda sig på att man kommer få många tips, råd och självklarheter serverade från alla möjliga håll men till sist är det ändå du, ditt barn och i förlängningen en eventuell partner som står i centrum och får känna er fram vad som funkar för just er. Här kommer fem snabba frågor och svar som kan uppkomma.
Hur ofta vill barnet suga på bröstet i början? Första perioden efter förlossningen kan barnen sova mycket. Genom nära kontakt den första tiden kan du ”upptäcka” om barnet vill amma. Efter de första dygnen följer en period där barnet kan vilja suga på bröstet nästan hela tiden. Ett nyfött barn ska helst ammas sex till tolv gånger per dygn.
Kan jag själv påverka mängden bröstmjölk? Bröstmjölksmängden ökar faktiskt om barnet suger tätt och ofta och genom att ha en regelbundenhet i matningen kan du påverka mängden. Antalet gånger barnet kan vilja suga varierar mellan 8-20 gånger per dygn.
Ska jag amma med ett eller båda brösten? Om barnet verkar nöjd räcker det med att amma med ett bröst, verkar barnet däremot vilja ha mer, testa att ge det andra bröstet. Du behöver inte amma med båda brösten vid varje amningstillfälle. Många undrar om mindre bröst producerar mindre mjölk, vilket inte stämmer. Det är frekvensen på amning som påverkar mängden mjölk som produceras. Så länge barnet växer som det ska behöver du sällan oroa dig.
Hur vet jag om mitt barn är mätt? Generella faktorer som att barnet verkar piggt, sover, vaknar och vill suga ofta på bröstet är en fingervisning om att ditt barn får i sig tillräckligt med näring. Andra tecken är att barnet kissar flera gånger per dygn och att urinen är ljust färgad. När mängden mjölk barnet får i sig ökar ändrar även avföringen färg och blir mer gul och gryning. Generellt minskar alla barn i vikt de första dagarna men går sedan upp i vikt när de får mer mjölk.
Räcker bröstmjölken? Det finns tillfällen då bröstmjölken inte alltid räcker, som om barnet har fötts för tidigt eller om förlossningen varit mycket ansträngande (då kan det vara för tungt att amma). Man ger då i första hand om möjligt mammans modersmjölk och i andra hand modersmjölksersättning, i samråd med barnläkare och barnmorska.
Hur ammar jag?
Amning kräver att du hittar en teknik som du känner dig bekväm med och som fungerar, annars är det lättare att det uppstår besvär i anslutning till amningen. Att ta hand om sig själv är också viktigt eftersom sömn och stress även kan påverka mjölkproduktionen.
Amningstips till dig som mamma
- Känn lugn och självförtroende inför amningen – du är förberedd och fixar det.
- När barnet sover, eller om någon partner kan hjälpa till, se till att vila ofta.
- Drick när du är törstig och glöm inte bort att äta.
- Ta det lugnt generellt och undvik stress i onödan, fokusera på dig och ditt nyfödda barn.
- Var uppmärksam på om bröstvårtans utseende är förändrat.
- Om du behöver, våga sök hjälp – problem med amningen är inget ovanligt.
Amningsstunden blir bäst om du tillåter den att vara en fredad zon. Gå på toaletten, stäng av mobiltelefonen och försök i den mån det går att få lugn och ro under amningen. Orsaken är att du behöver vara uppmärksam på hur barnet interagerar och därför ska undvika att bli distraherad. Det ger även dig och ditt barn ett ökat samspel. Tänk även på god handhygien i samband med amning.
Så ammar du
- Sitt eller ligg bekvämt. Se till att barnet har ett bra läge vid bröstet – är det tvillingar eller fler kan man behöva hjälp med detta från en partner eller genom att stötta upp med till exempel kuddar eller liknande.
- Se till att barnet har ett stort tag runt bröstvårtan och att barnet suger kraftfullt. Om taget inte blir bra, försök igen, det är inte alltid det går på första försöket. Du kan locka barnet med att trycka ut lite bröstmjölk och genom att lägga barnet precis vid bröstet. Det kan ta ett tag, men oftast kommer ni igång igen.
- Uppmärksamma om barnet suger som det ska, rytmiskt med korta pauser.
- Undvik störande moment under amning, även starka dofter som parfymer kan distrahera barnet vid amning. Låt amningsstunden vara er stund.
- Amningen kan avslutas med att stoppa in ett finger i barnets mun så att trycket på bröstvårtan upphör. Det bidrar till att undvika skador på bröstet. Det är bra om du kan få barnet att rapa och prutta efter amningen, särskilt de två första månaderna. Sitt sedan gärna en stund extra efter amningen och landa tillsammans.
Vanliga besvär i brösten vid amning – smärta, mjölkstas, läckande bröst, mjölkstockning, vitnande bröstvåtor, såriga bröstvårtor
Det finns olika besvär som kan uppstå i samband med amning och som med mycket annat är det högst individuellt vad just du kan uppleva för obehag när du ammar. En del känner inte av något alls medan andra har flera olika besvär. Om du besväras av smärtor mer eller mindre konstant i samband med amning, kontakta vården eller en amningsmottagning för att få hjälp. Amning ska inte behöva vara smärtsamt.
Ett vanligt besvär är smärta när barnet suger tag. När utrivningsreflexen kommer igång och mjölken kommer ut kan det ske så kraftigt att det gör ont, något som är ofarligt och vanligtvis går över med tiden. Beröring av brösten och/eller värme i form av vetekudde eller värmedyna kan avhjälpa.
Om du producerar mer mjölk än du behöver eller att det gått ovanligt långt mellan amningstillfällena av någon anledning kan du drabbas av spända bröst, mjölkstas. Det kan även uppstå om bröstet kommit i kläm eller om man har en för hårt åtsittande bh. Symtomen är spända, svullna och ömma bröst med en eventuell rodnad antingen i ett eller båda brösten. Man kan även känna obehag och drabbas av frossa och feber. Mjölkstasen går vanligtvis över efter ett till två dygn.
Produktionen av mjölk kan leda till att brösten ”läcker”. Det är ofarligt och kan uppkomma även om barnet skriker eller om du tänker på ditt barn. Läckande bröst är mer besvärande än farligt och det finns hjälpmedel. Ibland händer det även att mjölken kommer för fort och då kan mjölken spruta åt alla håll. Genom att trycka med en eller två fingrar, eller armen, rakt på bröstvårtan någon minut kan man stoppa detta. Produceras det väldigt mycket mjölk kan du prova att handmjölka lite innan amningen.
Stopp i mjölkgångarna är inte ovanligt och kallas för mjölkstockning. Det kan bero på att det finns rester av mjölk eller något annat som täpper till själva mjölkgångarna. Genom att amma oftare eller tömma bröstet med hjälp av en bröstpump kan man förebygga mjölkstockning. Undvik även press på bröstet. Mjölkstockning kan i värsta fall leda till bröstinflammation.
Vitnande bröstvårtor kan uppstå om barnet håller för hårt, om du känner dig stressad (blodcirkulationen förändras) eller om bröstvårtorna är såriga. Om barnet håller för hårt, försök ändra ställning. Om bröstvårtorna fortsätter att vitna eller göra ont när du ammar, kontakta BVC eller amningsmottagning för råd.
Om barnet inte har ett bra grepp om bröstvårtorna kan det uppstå sår på bröstvårtorna i samband med amning. Du kan se sårigheten på bröstvårtan och/eller att det blöder och gör ont när barnet suger. Bröstvårtorna kan även se klämda eller sena ut. Hjälp barnet att få ett bättre tag om bröstvårtan och försök hitta en bättre amningsposition för er båda. Om det bara är ett bröst som är drabbat, låt det vila och använd det andra. Du kan även smörja bröstvårtan med lite bröstmjölk efter amningen. Allmänt när det kommer till sår gäller att låta det lufta såret och inte använda för tighta kläder. Det finns sårsalva specifikt för såriga bröstvårtor. Om du har mycket ont kan du behöva göra ett uppehåll i amningen och istället använda bröstpump, handmjölka och sedan mata barnet med bröstmjölk. Kontakta vården om du har mycket besvär med såriga och ömma bröstvårtor.
Att amma ditt nyfödda barn
Amning kan vara både mysigt och härligt men också uttröttande och besvärligt. Dessutom något som alla har åsikter om. Låt det ta lite tid att få in en rutin och ta hjälp av omgivningen att stötta eller hjälpa till så att du och ditt barn får er amningsstund. Det finns mycket stöd inom amning och ibland, som om barnet blir sjukt, du blir sjuk eller mamma eller bebis får symtom eller besvär så kan det vara skönt att kontakta BVC eller amningsmottagning.
Kom ihåg att du som mamma får tid att återhämta dig, det är viktigt. En del ammar på natten medan andra försöker så snart som möjligt efter första perioden att få en rutin där man ammar dagtid. Om du ammar på natten, tänk på att risken för plötslig spädbarnsdöd ökar om barnet sover i samma säng som en förälder. Barnet kan vara i sängen under amningen för att sedan läggas på rygg i egen säng efteråt.
Det finns inte en rutin som passar alla, utan det är individuellt. Om amningen inte fungerar, precis som med sömn och andra delar i barnets liv, se det inte som ett misslyckande utan som en möjlighet att göra ett nytt försök, lite senare. Och kom ihåg, inte alla ammar och om det faktiskt inte fungerar för just dig, tala med BVC om vilka alternativ som finns.
