Det visar en studie från Göteborgs universitet som publicerats i tidskriften Diabetes Care.
Bygger på SOS-studien
Resultatet bygger på data från SOS-studien, Swedish Obese Subjects, som startades 1987 och leds och koordineras från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Den nu aktuella studien omfattar uppgifter om totalt 4 026 vuxna individer som utvecklat fetma. Hälften var fetmaopererade och hälften utgjorde kontrollgrupp. Vardera gruppen var uppdelad i tre undergrupper – normalvikt, övervikt och fetma – utifrån deltagarnas kroppsmasseindex, BMI, vid 20 års ålder.
Forskarna undersökte sedan om det var någon skillnad i effekterna av kirurgisk fetmabehandling hos dem som utvecklat fetma före 20 års ålder jämfört med dem som utvecklade fetma senare i livet.
Resultaten inte de förväntade
En av medförfattarna i studien är Johanna Andersson Assarsson, medicine doktor, forskare och studiekoordinator för SOS-studien.
– Vi var något förvånade över resultaten. Eftersom gruppen som utvecklat fetma redan vid 20 års ålder har haft en längre exponering för fetma och dess risker, hade vi förväntat oss att denna grupp skulle ha sämre effekt av kirurgisk fetmabehandling med avseende på viktnedgång och fetmarelaterade följdsjukdomar, men så var det inte, säger hon, och fortsätter:
– Gruppen som hade fetma vid 20 års ålder hade tvärtom något större viktnedgång efter kirurgi och det var ingen skillnad i effekterna på diabetes, diabeteskomplikationer, hjärt-kärlsjukdom eller cancer, jämfört med individer som utvecklade fetma senare i livet.
Viktigt för personer med fetma
För många sjukdomar är det fördelaktigt att behandla tidigt, men individer med tidigt utvecklad fetma har ofta haft sin sjukdom under lång tid när man överväger kirurgisk behandling. Det har ibland spekulerats om att dessa individer skulle ha en sämre effekt av kirurgisk fetmabehandling eftersom de haft en längre exponering för fetmans negativa påverkan på hälsan.
– Här visar vi att så inte är fallet, och vi tycker att det är viktigt att informationen når både de som överväger kirurgisk fetmabehandling och till sjukvårdspersonal som behandlar patienter med fetma, säger Johanna Andersson Assarsson.
Fakta: fetmakirurgi
De två operationer mot fetma som är vanligast i Sverige i dag är gastricbypass och gastric-banding. Båda görs vanligtvis med titthålskirurgi och lämnar därför sällan ärr eller yttre skador.
En gastric-bypass operation innebär att kirurgen delar av en liten bit av magsäcken och skapar en ficka där det ryms ungefär 30 milliliter. Fickan kopplas direkt till tunntarmens mellersta del och går alltså förbi resten av magsäcken. Eftersom det bara krävs lite mat för att fylla fickan skickar magsäcken tidigt en mättnadssignal till hjärnan, man känner sig mätt och äter mindre.
Under en gastric-banding operation fäster kirurgen ett mjukt band med lågt tryck runt den övre delen av magsäcken och formar den till ett timglas. När man äter samlas maten snabbt i den översta lilla delen och man känner sig mätt snabbare och äter mindre. Maten passerar sedan långsamt ner till den nedre delen av magsäcken genom en smal passage. Bandet går att ta bort genom en ny operation.
