Det visar Socialstyrelsens första nationella kartläggning av vård och behandling vid klimakteriet.
Vad är klimakteriet?
Klimakteriet är perioden före och efter den allra sista menstruationen, menopausen. Den kan vara omkring fem till tio år och kan orsaka besvär kopplade till minskande produktion av könshormonet östrogen. Värmevallningar och svettningar är de besvär som främst kopplas till klimakteriet.
Upplevelsen av klimakteriet är individuell. Behovet av behandling utgår från kvinnans upplevelse av hur livskvaliteten påverkas av besvären. Klimakteriebesvär i form av värmevallningar och svettningar kan bland annat behandlas med hormonläkemedel. Rekommendationerna om hormonläkemedel har skiftat de senaste decennierna på grund av nya forskningsrön om risker och nytta med dem. Utifrån aktuell kunskap tog Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi, SFOG, år 2019 fram nya råd för menopausal hormonbehandling. Den aktuella kartläggningen Socialstyrelsen nu genomfört är den första i sitt slag.
– Socialstyrelsen har under de senaste åren genomfört flera arbeten med fokus på kvinnors hälsa. I och med denna kartläggning kan vi nu också ge en första överblick av vård och behandling vid klimakteriebesvär, säger Christina Strååt, projektledare på Socialstyrelsen.
70 procent har klimakteriebesvär
En svensk studie visar att av kvinnor mellan 47 och 56 år lider omkring 70 procent av klimakteriebesvär i form av värmevallningar och svettningar.
Även besvär med torra och sköra slemhinnor är enligt studien vanligt.
Läkemedelsbehandlingen skiljer sig åt mellan länen
Socialstyrelsens kartläggning visar att 11 procent av landets kvinnor mellan 45-60 år under 2018 hämtade ut receptbelagda läkemedel mot klimakteriebesvär.
Vid en jämförelse av länen visade det sig att siffrorna skiljer sig stort. Flest uttag av hormonläkemedel gjordes i Uppsala och Stockholms län där uttaget var strax över 400 per 1 000 kvinnor. I Blekinge, Jämtland och Kronoberg var motsvarande siffra 250 uttag per 1 000 kvinnor. En kvinna kan ha gjort flera uttag.
– Dessa skillnader är så pass stora att vi kommer att gå vidare och analysera hur tillgången till vård och behandling ser ut, och även vad kvinnor i klimakteriet behöver när det gäller råd, stöd och behandling, säger Christina Strååt.
Skillnader i kontakten med vården
Kartläggningen visar också att det varierar mycket hur ofta kvinnor besöker den gynekologiska öppenvården för sina klimakteriebesvär. Kvinnor i Stockholms län hade under 2018 flest vårdkontakter och sju gånger fler besök än exempelvis i Skåne, Kronoberg och Västmanland.
– En del av skillnaderna skulle kunna förklaras av att kvinnor i vissa delar av landet i högre utsträckning fått hjälp inom primärvården, exempelvis på en vårdcentral eller barnmorskemottagning, säger Björn Nilsson, enhetschef.
I kartläggningen ingår nämligen inga uppgifter om vårdkontakter i primärvården eller hos andra yrkesgrupper än läkare då dessa uppgifter inte registreras i Socialstyrelsens patientregister.
– Utifrån denna första kartläggning behöver vi nu fördjupa bilden, för att bedöma behovet av åtgärder för att förbättra råd, stöd och behandling till kvinnor i klimakteriet, säger Christina Strååt.
