Spänningshuvudvärk kan drabba personer i alla åldrar. Det vanligaste är att den kommer för första gången mellan 20 och 40 års ålder, men även barn kan drabbas. Spänningshuvudvärk är vanligare hos kvinnor. Det kan vara svårt att skilja på spänningshuvudvärk och lindrig migrän eftersom symtomen är snarlika.
Uttrycket spänningshuvudvärk kommer från att man tidigare trodde att alla fall av värken berodde på spända muskler kring huvudet och nacken. På engelska brukar spänningshuvudvärk kallas för ”tension headache”.
Symtom på spänningshuvudvärk
Spänningshuvudvärk visar sig i oftast i form av en dov, molande huvudvärk. Det kan kännas som ett tryck över pannan eller huvudet, eller som att det finns en tyngd ovanpå huvudet. Huvudvärken känns oftast på båda sidorna av huvudet. Den kan sprida sig till nacken, käkarna och tinningen.
Spänningshuvudvärk kommer sällan plötsligt. Snarare växer huvudvärken fram långsamt under dagen innan den når sin fulla styrka. Oftast är den dock lätt till måttlig. Matleda och ljud- och ljuskänslighet kan förekomma, men det är inte lika vanligt som hos de som lider av migrän.
Vissa utvecklar kronisk spänningshuvudvärk. Vid kronisk spänningshuvudvärk upplever man symtomen mer än 15 dagar i månaden i över sex månader. De som lider av den kroniska varianten har ofta ytterligare symtom som smärtor i hårbotten, nacke och käkmuskler samt trötthet, yrsel, minnessvårigheter och koncentrationssvårigheter.
Orsaker till spänningshuvudvärk
Orsakerna till spänningshuvudvärk är inte helt klarlagda, men några orsaker tros vara:
- Förhöjd muskelspänning kring huvud, ansikte och nacke
- Ökad smärtkänslighet
- Stress eller psykiska besvär (en teori är att det förvärrar den spänningshuvudvärk man redan lider av)
Vad kan man göra själv?
Nedan kommer några goda råd för att mildra spänningshuvudvärk.
Minska stress
Stress och dålig sömn är en vanlig orsak till spänningshuvudvärk. Om huvudvärken ofta dyker upp under stressiga och oroliga perioder kan det vara ett tecken på att kroppen far illa. Ofta handlar det om att man behöver ta hand om sig själv bättre och till exempel prioritera fritid och vila i större utsträckning för att få mer balans i livet.
Föra huvudvärksdagbok
En huvudvärksdagbok är ett sätt att själv hitta utlösande faktorer till sin spänningshuvudvärk. Det kan vara ett bra sätt att jämföra utbrotten av huvudvärk med hur man sovit, vad man ätit och druckit och hur mycket man stressat. När man fört dagbok under en period kan den vara ett bra sätt att lära sig förebygga spänningshuvudvärken. Huvudvärksdagboken kan också vara av värde om du söker vård.
Avslappningsövningar
Avslappningsövningar och andra typer av antistressövningar har visat sig ha effekt mot spänningshuvudvärk. Syftet med avslappningsträning är att minska upplevelsen av stress och huvudvärk.
Fysisk träning
Det är ovanligt att motion förvärrar spänningshuvudvärk. Träning kan tvärtom vara en faktor som gör att spänningen och huvudvärken minskar. Det kan dock vara viktigt att anpassa nivån på träningen om man känner att man inte mår bra. Lättare träning som en promenad eller stretching kan till exempel vara tillräckligt.
Förbättrad arbetsställning
När man jobbar tillbringar man oftast lång tid i en eller några specifika arbetsställningar. Skadliga arbetsställningar kan orsaka att muskler kommer i kläm med smärtor som följd. Kontrollera om du har en hälsosam arbetsställning när du arbetar. Det finns även ergonomer som bland annat jobbar med att lära ut bra arbetsställningar vid till exempel kontorsarbete.
Kontrollera synen
Vissa fall av spänningshuvudvärk kan bero på att man har en synnedsättning man inte vet om. Om man har nedsatt syn och inte gör något åt den går man ofta runt och kisar och anstränger ögonen. Anspänningen kan vara en bidragande orsak till spänningshuvudvärk. Det kan vara bra att gå till en optiker och kontrollera om man behöver glasögon.
Behandling av spänningshuvudvärk
Receptfria läkemedel mot huvudvärk kan vara en tillfällig lindring när man har spänningshuvudvärk. Det är dock bra att tänka på att många läkemedel mot huvudvärk kan börja orsaka huvudvärk om de används för frikostigt. Man bör inte använda dem mer än två till tre gånger i veckan.
Om man söker vård för sin spänningshuvudvärk undersökts ofta muskulaturen kring nacken och närliggande områden för att identifiera om det kan vara en orsak till smärtorna. Man kan behöva svara på olika frågor om sin huvudvärk, till exempel tidpunkter, karaktär, långvarighet och intensitet.
När bör man söka vård?
De flesta fall av spänningshuvudvärk och annan huvudvärk kräver inte att man behöver söka vård. Långvarig eller kraftig huvudvärk kan dock vara ett tecken på att det kan behövas. Sök vård på en vårdcentral om du har huvudvärk:
- Som stör det vardagliga livet
- Som kommit dagligen i längre än en vecka
- Som tidigare funnits men nu ändrat karaktär
- Som gör att du behöver använda läkemedel flera gånger varje vecka
- Som ökar i omfattning och styrka över tid
- Som liknar spänningshuvudvärk för första gången, och du är över 50 år
- Som omges av andra symtom som inte är typiska för spänningshuvudvärk
Sök vård direkt på vårdcentral eller jourmottagning vid några av dessa besvär:
- Huvudvärk och slöhet efter ett slag mot huvudet
- Plötslig, intensiv huvudvärk
- Huvudvärk och stelhet i nacken vid feber