Korsbandens uppgift är att stabilisera våra knän och koppla lårbenet till skenbenet och vadbenet. Det finns två korsband: det främre och det bakre korsbandet. Det främre korsbandets främsta uppgift är att stoppa skenbenet från att glida framåt jämfört med lårbenet. Det är också till för att hindra kraftiga inåtrotationer av underbenet jämfört med låret. Det bakre korsbandet är starkare än det främre korsbandet och hindrar skenbenet från att glida för långt bak jämfört med lårbenet.
Korsbandsskador är ofta kopplade till idrott
Skador på det främre korsbandet drabbar cirka 7 000 personer i Sverige varje år. Det är vanligare hos de som är yngre och idrottar. Kvinnor drabbas oftare än män. Den vanligaste orsaken till främre korsbandsskador är idrottsskador, t ex vid fotboll, handboll, badminton eller skidåkning. Korsbandsskador händer ofta när foten fastnar i underlaget samtidigt som kroppen vrider sig. Man kan även få skador på sitt främre korsband när man utför vardagliga aktiviteter.
Eftersom det bakre korsbandet är starkare krävs ofta kraftigare trauma för att något ska hända med det, t ex allvarliga idrottsskador eller trafikolyckor. Skador på bakre korsbandet är betydligt ovanligare än främre korsbandsskador.
På engelska kallas korsbanden för cruciate ligaments, det främre korsbandet heter anterior cruciate ligament (ACL) och det bakre heter posterior cruciate ligament (PCL).
Symtom på korsbandsskada
De vanligaste symtomen på en korsbandsskada är smärta och svullnad. Det gör väldigt ont och det känns ofta som något har gått sönder i knäet. Inom några timmar brukar en rejäl svullnad uppkomma kring knäet. Det blir också svårt att stödja på benet.
Svullnaden och smärtan kan försvinna efter några dagar eller veckor och övergå till att knäet istället känns ostadigt. Det kan t ex kännas som att det viker när man går i trappor. De som fått en bakre korsbandsskada har oftast mer otydliga symtom, mindre svullnad och instabilitet. Man kan dock få kraftiga smärtor.
Hur behandlar man en korsbandsskada?
När du sökt vård för en misstänkt korsbandsskada brukar du först genomgå röntgen för att utesluta att du fått några skador på skelettet. Behandlingen vid en korsbandsskada brukar bestå av fysioterapi eller en korsbandsoperation. Om man opereras behöver man dock ändå genomgå fysioterapin.
Fysioterapi
Fysioterapi gör att man oftast kan träna upp knäet till normal funktion trots ett skadat korsband. Övningarna som genomförs gör att musklerna kring knäet sakta byggs upp. I början brukar man ha kryckor när man går runt. Gradvis brukar man göra mer och mer krävande aktiviteter med sitt skadade knä.
Ett år av fysioterapi gör att de flesta blir återställda. Vissa av besvären kan kvarstå efter att skadan läkt. Ibland räcker inte denna behandling; knäet känns för instabilt och opålitligt sett till de aktiviteter man vill utföra.
Korsbandsoperation
I de fallen när uppbyggnaden från fysioterapin inte räcker till krävs en korsbandsoperation. Ibland beslutas det om operation direkt. I andra fall provar man fysioterapi först och ser hur det går. Man sätter då in ett nytt korsband som görs av en sena från ditt ben, vanligtvis från lårets baksida eller en del av knäskålssenan. Korsbandsoperationer görs med titthålsteknik, så kallad artroskopi. Man behöver genomgå samma typ av rehabiliteringsprocess även när man opererar sitt skadade korsband.
Behandlingen av en bakre korsbandsskada består också ofta av en operation i kombination med fysioterapi. Sjukskrivningen vid en korsbandsskada brukar vanligtvis vara mellan två veckor och fyra månader, beroende på vad du jobbar med.
När bör man söka vård?
Sök vård på en vårdcentral om du tror att du fått en korsbandsskada. Om du får kraftiga smärtor, svårigheter att gå eller rejäl svullnad bör du söka vård direkt på en akutmottagning eller vårdcentral.