I Uppsala och Västra Götaland är det längst väntetid, där kan kvinnorna få vänta i uppemot sex månader på att få sina provsvar.
Socialstyrelsen ska starta utredning
Socialstyrelsen har inte gjort någon egen utredning av väntetiderna, men enhetschef Mattias Fredricson meddelar att en översyn av svarstiderna ska inledas. Liksom all annan vård vill man förstås att det ska vara så jämlikt som möjligt mellan regionerna och den här granskningen tyder på att det finns stora skillnader på väntetiderna, säger Mattias Fredricson.
Stora skillnader mellan regionerna
Den rekommenderade väntetiden är högst 28 dagar från det att cellprovet tas till att analyssvaret lämnas ut. Spannet på hur länge man kan få vänta är däremot stort. Snabbast går det i Jämtland Härjedalen där svaret kommer på mindre än två veckor, medan det i Uppsala och Västra Götaland kan dröja upp till ett halvår.
Den vanligaste svarstiden är på cirka tre månader från genomförd gynekologisk cellprovtagning, vilket omkring hälften av regionerna har. Här tror Mattias Fredricson att det säkert finns mycket som regionerna skulle kunna göra för att göra det mer likartat över hela landet.
Förlängda väntetider ingen risk för de flesta
För en majoritet av kvinnorna innebär det ingen risk att provsvaren dröjer, men i de fall där svaret visar på cellförändringar kan en lång väntetid medföra att insatser fördröjs för att förhindra att en cancer i livmodern utvecklas. Väldigt långa väntetider kan även vara oroväckande för många kvinnor.
En hypotes är också att den förlängda handläggningstiden kan ha bidragit till att antalet fall av livmoderhalscancer har ökat de senaste åren. Sett till ökningen så är det ungefär femton fall per år som beror på en ökad risk för cancer om man har haft cellförändringar.
