Det visar en omfattande internationell studie publicerad i The Lancet Global Health. Störst skillnader i hjärt-kärlsjukdom mellan hög- och lågutbildade finns i låginkomstländer.
Brist på kunskap
Studien Prospective Urban Rural Epidemiologic study (PURE) har undersökt kvinnor och män från tjugo länder och funnit att låg utbildning medför ökad risk för hjärtinfarkt, stroke eller hjärtsvikt oavsett landets inkomstnivå. Skillnaden mellan låg- och högutbildade var dock betydligt mer märkbar i fattigare länder.
Eftersom riskfaktorer som fetma, diabetes och högt blodtryck är mindre vanliga bland lågutbildade i låginkomstländer, vilket också bekräftades här, har man antagit att hjärt-kärlsjukdom skulle vara vanligare bland de bättre bemedlade. De aktuella forskningsresultaten visar dock på motsatsen.
– Vi vet inte exakt vad som orsakar den höga risken för hjärt-kärlsjukdom bland personer med låg utbildning i låginkomstländer, annat än möjligen brist på kunskap och bristande hälso- och sjukvård, säger huvudförfattaren bakom rapporten, Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Mer utbildning för bättre hälsa
Användningen av läkemedel vid hjärt-kärlsjukdom var mycket låg bland personer med låg utbildning i låginkomstländer som haft hjärtinfarkt eller stroke innan de undersöktes i studien. Endast 9 procent använde något av dessa medel, jämfört med 32 procent bland dem med hög utbildning. I höginkomstländer använde alla utbildningsgrupper mediciner i stor utsträckning (75-84 procent).
PURE-studien leds från Kanada av professor Salim Yusuf, Population Health Research Institute, vid McMaster University. Han betonar vikten av förbättrad utbildning som hållbar strategi för att förbättra hälsan, vilket Annika Rosengren också lyfter fram.
– Om vi vill minska risken för hjärt-kärlsjukdom globalt, måste handläggningen för drabbade med låg utbildning förbättras, och låg utbildning bör också betraktas som en modifierbar riskfaktor, säger hon.
Fakta studien
Studien registrerade utbildningsnivå, hushållets tillgångar (fordon, dator, TV, tvättmaskin, hus/lägenhet, odlingsmark med mera), riskfaktorer och medicinering hos 154 169 vuxna i åldern 35-50 år från fem låginkomst-, elva medelinkomst- och fyra höginkomstländer mellan 2003 och 2017.
- Bland personerna i studien hade 6 936 någon kardiovaskulär händelse under en uppföljningstid på i genomsnitt sju och ett halvt år. Riskfaktorer som fetma, högt blodtryck och diabetes var mindre vanliga bland lågutbildade än bland högutbildade i låginkomstländer, och förklarade således inte deras högre risk.
- I höginkomstländerna (huvudsakligen Kanada och Sverige) var det 26 procents ökad risk för att insjukna hos låg- jämfört med högutbildade, efter justering för riskfaktorer och tillgångar i hushållet. Motsvarande i medelinkomstländer var 59 procents högre risk och i låginkomstländer 123 procents högre risk.
