Det visar en rapport från Socialstyrelsen.
Vart tredje beslut om barnboende nybeviljat
År 2017 var en tredjedel av besluten om boende för barn enligt LSS nybeviljade. 15 procent av de nya besluten rörde barn och unga som året innan haft kommunalt beslutad personlig assistans eller statlig assistansersättning, vilket är en viss ökning mot tidigare år.
– Det är bekymmersamt att andelen som tidigare haft assistans ökar bland de nya besluten om boende för barn. Ur ett barnperspektiv är det viktigt att vidta åtgärder för att möjliggöra för barn med funktionsnedsättning att bo hemma även vid stora behov av hjälp och tillsyn, säger Karin Flyckt, sakkunnig på Socialstyrelsen och ansvarig för lägesrapporten.
Kommunernas kostnader ökar
Socialstyrelsens lägesrapport över insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning visar att antalet personer med insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, fortsätter att öka. Samtidigt har insatserna enligt socialtjänstlagen, SoL, minskat mellan 2016 och 2017. Kommunernas kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning ökar, och uppgick till totalt 66,8 miljarder kronor 2017. Mellan 2016 och 2017 ökade kostnaden för kommunalt beslutad assistans enligt LSS med 5 procent, cirka en halv miljard kronor i fasta priser.
– En drivande kraft bakom kostnadsutvecklingen är sannolikt avslag på ansökningar om och indragningar av statlig assistansersättning. Många personer får istället insatser av kommunen och då har även en del av kostnaderna flyttats över, säger Karin Flyckt.
Märkbart få personer går till daglig verksamhet
Daglig verksamhet är den vanligaste LSS-insatsen. Ett övergripande mål med daglig verksamhet bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete, men rapporten visar att det är få personer som går från daglig verksamhet till arbete eller studier. En analys över tid visar att av de 33 800 som hade daglig verksamhet 2014 gick endast 0,2 procent över till ett lönearbete som varade minst två år.
– Vi kan se att det är märkbart få personer som går från daglig verksamhet till arbete eller studier. Här kan vi konstatera att det finns utrymme för förbättring, säger Karin Flyckt.
Flera strukturella hinder för övergång till arbete
Socialstyrelsens kan konstatera att förutsättningarna för att gå vidare till arbete eller studier tycks vara begränsade för personer med daglig verksamhet. Få kommuner, knappt 15 procent, har överenskommelser om samverkan mellan LSS-verksamheter och Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen. Och endast 14 procent av kommunerna har skriftliga, aktuella rutiner för att årligen pröva den enskildes möjligheter till arbete eller praktikplats.
– Det är viktigt att personer med daglig verksamhet som både vill och kan ha ett lönearbete också ges förutsättningar till det. Den dagliga verksamheten riskerar annars att få en inlåsningseffekt istället för att bidra till målet om full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning, säger Karin Flyckt.
