– Men endast hälften av alla diabetespatienter får rätt livräddande behandling, säger medicine doktor Anders Frid, tidigare överläkare vid VE Endokrinologi, Skåne Universitetssjukhus, och en av landets ledande diabetesforskare.
Personer med typ 2-diabetes ärver risk för höga blodfetter och högt blodtryck
En förklaring till den förhöjda risken vid typ 2-diabetes är att glukos i blodet (blodsocker) har en negativ inverkan på kärlväggarna. Blodsockret måste därför hållas så lågt och normalt som möjligt för att minska risken för hjärtkärlsjukdom.
– Personer med typ 2-diabetes ärver ofta också en risk för höga blodfetter och högt blodtryck. Högt blodtryck är skadligare för en person med typ 2-diabetes och därför är det extra viktigt att behandla högt blodtryck och höga blodfetter vid diabetes, berättar Anders Frid.
De starkaste riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom är långtidsblodsocker, kolesterol, blodtryck, äggvita i urin och rökning. Om alla dessa faktorer är normala och personen inte röker, finns ingen ökad risk för hjärtkärlsjukdom.
Tydliga riktlinjer för behandling av typ-2 diabetes
Forskningen har gjort stora framsteg och nya internationella riktlinjer för behandling av typ 2-diabetes som kom hösten 2018 lyfter fram vikten av att förebygga hjärtkärlsjukdom. Det är i dag möjligt att med rätt behandling och medicinering förhindra risken för återfall av hjärtkärlsjukdom och rädda liv.
– Riktlinjerna är tydliga. Patientuppföljning ska ske var tredje till var sjätte månad, rätt medicinering så tidigt i sjukdomsskedet som möjligt och alla som har ökad risk för hjärtkärlsjukdom ska ha tillgång till rätt läkemedel. Detta efterlevs ofta inte i den svenska diabetesvården, vi vet att endast ungefär hälften av patienter med typ 2-diabetes får den behandling som är rätt enligt riktlinjerna säger Anders Frid.
Ny medicinering räddar liv
Det ekonomiska och politiska systemet gynnar inte vård av kroniskt sjuka. Ny medicinering räddar liv, men är dyrare, konstaterar Anders Frid.
– Distriktsläkare och öppenvården gör så gott de kan men motarbetas av systemet. Det är problematiskt att budget och kostnad för läkemedel hamnar på den enskilda vårdcentralen. Nyare och dyrare behandling ges inte utrymme, trots att de långsikt minskar kostnaderna för komplikationer tillsammans med hjärtinfarkt och död, säger Anders Frid.
Hur kan vården förbättras?
– Som patient förutsätter man att svensk sjukvård följer svenska och internationella riktlinjer, vilket inte görs fullt ut i diabetesvården idag. Riktlinjerna finns där och det känns nästan absurt att behöva säga att det vi behöver göra är att följa riktlinjerna. Det är ju uppenbart, det måste skapas ett tryck för att påverka och förbättra vården, säger Anders Frid.
Hur ska man tänka som patient?
– Personer med diabetes kan påverka genom att vara påläst, ha kunskap om riktlinjerna och diskutera sin behandling med sin läkare och diabetessjuksköterska. Framförallt ska man fråga sin läkare om vad dina individuella mål är för blodglukos, kolesterolvärden, blodtryck, vad diabetesriktlinjerna säger samt vad du får för behandling om värdena är förhöjda. Har du kärlkramp eller haft hjärtinfarkt så ska du ställa frågan om du passar för att få de mediciner som bevisat att de kan rädda liv. Detta är dina rättigheter som patient, berättar Anders Frid.
Fakta
- För den som har typ 2-diabetes är det lika viktigt att ta hand om sitt hjärta och sina blodkärl som det är att ta hand om sitt blodsocker.
- Behandling enligt nya diabetesriktlinjer kan motverka hjärtkärlrisken och rädda liv.
- Du med typ 2-diabetets bör skaffa dig kunskap, ta makt över din diabetes och ställa krav på vården.
