Rapporten presenteras i tidskriften Nature.
Hiv-smittad 2003
Patienten, som har valt att vara anonym och därför hänvisas till som Londonpatienten, smittades med hiv 2003 och hade även diagnosen Hodgkins lymfom, en typ av cancer.
En behandlingsmetod vid Hodgkins lymfom är benmärgstransplantation.
Fick benmärg från hiv-resistent person
Både den tidigare patienten som friskförklarats från hiv, som kallas för Berlinpatienten då han behandlades i Berlin, och Londonpatienten fick en benmärgstransplantation från en hiv-resistent person. Donatorn hade en genetisk mutation i den så kallade CCR5-genen. Om CCR5 inte fungerar som den ska kommer hiv-viruset inte in i cellerna.
Forskarna konstaterar att det är oklart om mutationen i CCR5 är den enda nyckeln till att hitta botemedel för hiv men såväl Londonpatienten som Berlinpatienten fick benmärg med genmutationen. Sedan det första fallet inträffade har forskare tills nu misslyckats med att upprepa det.
Inga spår av hiv-viruset
För 18 månader sedan slutade Londonpatienten att ta antiretroviral medicin, läkemedel vid hiv som hämmar påverkan hiv-viruset har på immunsystemet. När läkarna undersökte om han fortfarande bar på hiv-viruset såg man inga spår av viruset.
– Det finns inget virus kvar som vi kan mäta. Vi hittar ingenting, säger professor Ravindra Gupta vid University College i London, som lett mannens behandling.
Gupta beskriver patienten, som kallas för Londonpatienten, för funktionellt botad men varnar för att kalla honom helt botad.
Hopp om att finna botemedel
Tillfrisknandet anses vara bevis på att vetenskapen en dag kan bota aids, men inte direkt på att ett botemedel mot hiv har hittats.
– Vi behöver förstå om vi kan spruta in den här CCR5-mutationen i personer med hiv, vilket vi kanske skulle kunna med genterapi, säger Ravindra Gupta.
Benmärgstransplantation ses på grund av dess risker och bieffekter inte som en rimlig behandling mot hiv, särskilt då det idag finns kraftfulla och effektiva så kallade bromsmediciner som håller nere nivåerna av hiv-viruset. Däremot tror forskarna att man att man kan låna delar av tekniken för att åstadkomma en praktiskt fungerande behandling.
– Det här kommer att ge folk hopp om att ett botemedel inte är en dröm, om att det är uppnåeligt, säger virologen Annemarie Wensing, på Universitetssjukhuset i Utrecht, i Nederländerna, till tidningen New York Times i en kommentar till rapporten.
