Njurcancer är oftast en sjukdom som smyger sig på utan att ge några speciella symptom, ofta upptäcks den vid undersökning av något annat.
Sjukdomen gjorde en dramatisk entré
Leifs cancer gjorde en dramatisk entré den där natten för ett par år sedan.
– Jag var uppe och kissade på natten och tjugo minuter senare satt jag upp i sängen och gallskrek av smärta. Det blev blåljus till sjukhuset. Jag och min fru, som fick ett häftigt uppvaknande, trodde att det var njursten, och ambulanspersonalen att det var hjärtat.
Leif undersöktes och röntgades, hade feber och fick kraftiga doser av smärtstillande under natten.
– På morgonen fick jag ett kallt konstaterande av doktorn om att jag hade njurcancer. Smärtan berodde på att modertumören som satt runt ingången till njurartären, hade spruckit och fyllt njuren med mycket blod. Och min cancer gick inte att operera.
Cancern hade spridit sig
Leif fick också veta att cancern hade spridit sig. Han hade fyra metastaser, dottertumörer, en på vardera sjätte revbenet, en i höger höft och en i ländryggen.
– Och när ska ni börja behandla det här? Var min första fråga. Vi blev förstås båda överraskade och chockade. Men min fru och jag är båda ganska rationella. Så vi ville veta hur vi skulle gå vidare.
Leif förstår nu att värken i bröstkorgen och höften som han sökte kiropraktor och sjukgymnast för ett år tidigare berodde på metastaserna. Förklaringen han fick då var att det var muskelinflammationer orsakade av för idogt golfande som han varit för otränad för.
Tufft för anhöriga
Två veckor efter ambulansfärden fick Leif, som bor i Kristianstad, behandling i Lund. Hans fru tog ledigt från jobbet i ett år. Deras två vuxna barn var väldigt oroade. Speciellt dottern som bor 62 mil bort.
– Det är mer än dubbelt så j-t för de anhöriga. Att se, som i mitt fall, en person som i princip aldrig varit sjukskriven, bli en annan. Jag berättar om detta för att hjälpa andra för att de inte ska känna sig ensamma och för att sprida kunskap.
Leif är en av 1000 i Sverige som drabbas av detta varje år. Män drabbas oftare och det syns oftast inte utanpå.
– Jag har precis varit på min årliga ”kontrollbesiktning” hos husläkaren och alla prover är hur bra som helst fast jag är full av cancer. Själva cancern gör inte så mycket väsen av sig. Det är biverkningarna av medicinerna som är jobbiga men framförallt är det mentalt jobbigt. Det går upp och ned; ena dagen känner man att man kan göra vad som helst och andra tar man sig inte ur sängen. Men alternativet är förstås värre, säger Leif.
Helt öppen med sin sjukdom
Hade detta varit för drygt tio år sedan så hade Leif varit ganska chanslös mot cancern, inga livsförlängande mediciner stod till buds. Leifs angreppssätt har varit att vara helt öppen med sin sjukdom, både på jobbet och privat. Såväl chefer som anhöriga har varit med på läkarbesök. Han är nu inne på sin fjärde cancermedicin för avancerad njurcancer.
Dessförinnan fick han infusioner med den typ av immunmodulerande cancermedicin vars upptäckt premierades med Nobelpris 2018.
Mentala strategier
När vi talas vid har han stått på den nya medicinen som är i tablettform en månad. Orsaken till bytet var att tumörerna började växa. Leif har en del besvärande smärtbiverkningar som han hoppas ska klinga av med tiden. Men även tidigare mediciner har gett honom biverkningar. Visst har han lekt med tanken att sluta med medicinerna men livsgnistan finns där. Svårt var dock att hitta en ny identitet, hans arbete var en stor del av den.
– Jag saknar den intellektuella stimulansen på mitt jätteroliga jobb men försöker fokusera på annat roligt, som golf och barnbarnet. Jag lyckas inte alltid med den mentala biten men då säger min fru ifrån, att jag ska sluta gnälla och rycka upp mig. Det jobbigaste är när man vill så mycket men inte orkar. Men man får klappa till sig själv och bestämma vilken färg man ska ha på strumporna den dagen.
Tur i oturen för Leif är att han inte fått några ekonomiska problem. Han var anställd på ett japanskt läkemedelsföretag i Danmark och hade därigenom en bra sjukförsäkring.
– Jag tycker det är skamligt att andra drabbade sitter i skiten. Inte nog med att de får cancer, de ska få ekonomiska problem också. Jag är glad att jag slipper strida mot Försäkringskassan.
Leif är medlem i Njurcancerföreningen och funderar på att starta en lokal avdelning. Han tror att många med njurcancer av integritetsskäl inte vill tala om sin sjukdom på det sätt han gjort men att det kan vara välbehövligt att ”snacka lite skit”, utbyta erfarenheter och bygga kunskap.
– Och så hoppas jag att forskarna fortsätter göra framsteg så att de kan bota den här sjukdomen.
Fakta om njurcancer:
- I Sverige får cirka 1000 personer njurcancer varje år.
- Det motsvarar ungefär två procent av all cancer i landet.
- Ungefär 15 procent av patienterna har spridd njurcancer vid diagnos.
- Medianåldern vid diagnos är cirka 65 år.
- Sjukdomen är vanligare hos män än kvinnor.
- Ungefär hälften av patienterna med njurcancer har symptom, till exempel blod i urinen.
- Resten av all njurcancer upptäcks som bifynd vid utredning av andra åkommor.
- Den relativa femårsöverlevnaden är 83 procent för de patienter som var utan metastaser.
- För patienter med metastaser vid diagnos är femårsöverlevnaden 15 procent.
- Men utvecklingen av medicinsk behandling med så kallad målriktad behandling har avsevärt förbättrat överlevnaden för patienter med metastaser under senare år.
