– Vi anser att våra förslag stärker patientsäkerheten. De gör det tydligt, både för patienter och verksamheter, vilket regelverk som faktiskt gäller. Vi bedömer att regleringen skulle medföra att färre skulle skadas till följd av de ingrepp som omfattas av förslaget, säger Bitte Bråstad, enhetschef på Socialstyrelsens rättsavdelning.
Stort behov av reglering
Det är på uppdrag av regeringen som Socialstyrelsen nu har utrett vilken typ av estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens och som kan innebära betydande hälsorisker. Man har kommit fram till att behovet av en tydlig reglering av estetiska behandlingar inte bara är stort utan att patientsäkerheten inom området också måste öka.
– Vi har kommit fram till att kirurgiska ingrepp och injektioner kräver medicinsk kompetens eftersom de kan leda till allvarliga skador. För att stärka skyddet för den enskilde anser vi därför att hälso- och sjukvårdslagstiftningen ska gälla i sin helhet vid dessa behandlingar, säger Louise Follin Johannesson, jurist på Socialstyrelsens rättsavdelning.
Får enbart utföras av hälso- och sjukvårdspersonal
Med kirurgiska ingrepp avses operationer, exempelvis fettsugning och ögonlocksförminskningar. Men även ingrepp med implantat såsom bröstförstoring. Exempel på injektioner är behandling med fillers och botulinumtoxin. Gemensamt för de injektioner som kräver medicinsk kompetens är att de minst går igenom hudens alla lager.
Enbart hälso- och sjukvårdspersonal ska få göra kirurgiska ingrepp eller ge injektioner i estetiskt syfte, enligt Socialstyrelsens förslag. Med hälso- och sjukvårdspersonal avses framför allt de som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården eller biträder en legitimerad. Precis som i övrig hälso- och sjukvård är det vårdgivaren, verksamhetschefen och den enskilde hälso- och sjukvårdspersonalen som måste bedöma om han eller hon har den kompetens som krävs.
– Utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv är det inte lämpligt att tillåta personer som saknar medicinsk kompetens och som agerar utanför hälso- och sjukvården att utföra sådana här behandlingar. Vi föreslår därför en ny bestämmelse i patientsäkerhetslagen som begränsar detta, säger Louise Follin Johannesson.
Patientföräkring ska ingå
I och med det nya förslaget till reglering kommer verksamheter som gör kirurgiska ingrepp och injektioner i estetiskt syfte även att omfattas av patientskadelagens krav på patientförsäkring. Patientförsäkringen innebär att det kan betalas ut en ersättning vid patientskador oavsett om patienten kunnat visa att behandlaren vållat skada.
Det innebär ett utökat skydd för patienter som genomgår de behandlingar som Socialstyrelsen nu har tittat närmare på.
Blir vårdgivare
De nya förslagen skulle även innebär att verksamheterna som gör kirurgiska ingrepp eller ger injektioner i estetiskt syfte blir vårdgivare. Tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonalen står de därmed under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), och ska anmäla sin verksamhet till vårdgivarregistret.
Verksamheterna skulle bland annat ha skyldighet att ta emot och svara på patienters klagomål och synpunkter, föra patientjournal och ge information enligt patientlagen.
Socialstyrelsens förslag i korthet:
- Kirurgiska ingrepp och injektioner som görs i estetiskt syfte ska omfattas av hälso- och sjukvårdslagstiftningen genom ett tillägg i hälso- och sjukvårdslagen.
- Enbart hälso- och sjukvårdspersonal ska yrkesmässigt få göra kirurgiska ingrepp och ge injektioner i estetiskt syfte.
- Den som genomgår ett kirurgiskt ingrepp eller får injektionsbehandling i estetiskt syfte ska få information om behandlingen och om väsentliga risker för komplikationer och biverkningar.
- Socialstyrelsen bedömer att den föreslagna regleringen behöver följas upp.
