Det ska dock sägas att sjukvården har det största förtroendet jämfört med andra samhällsinstitutioner.
Faktorer som påverkar förtroendet
Rapporten ”Förnuft och känsla: befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården” som släpps idag visar att skillnaderna mellan landstingen är stora, men det är inget som Karin Nylén, vikarierande generaldirektör på Vårdanalys, tycker är särskilt förvånande. Det kan vara olika faktorer som spelar in och påverkar förtroendet. Vanliga orsaker som ger ett litet förtroende är till exempel upplevelser av brister i tillgänglighet och kontinuitet. Här behöver landstingen arbeta med att göra vården mer personcentrerad och tillgänglig för patienterna och deras anhöriga. Andra viktiga delar är att utveckla styrningen och ledningen.
Toppen och botten i förtroendelistan
Allra lägst förtroende för vården har befolkningen i Västernorrland. Där uppger nästan var fjärde person, 24 procent, att de har ett litet förtroende och 30 procent svarar att förtroendet är varken stort eller litet. Det är således endast 46 procent som säger sig ha ett stort förtroende för sjukvården.
I toppen av jämförelsen bland landstingen ligger Kalmar, Jönköping och Örebro. Där svarar 72 procent att de har ett stort förtroende för sjukvården och tio procent svarar att de har ett litet förtroende.
Det har vi störst förtroende för
Totalt sett visar rapporten att 65 procent av befolkningen har ett stort förtroende för hälso- och sjukvården. Det är visserligen ett lägre förtroende än vad som uppmättes under 1990-talet, men anses fortfarande vara stort och det är även den samhällsinstitution som har störst förtroende.
Särskilt stort förtroende har vi för hälso- och sjukvårdspersonalen och sjukhusen. Däremot är förtroendet mindre för vårdcentralerna, hur hälso- och sjukvårdssystemet fungerar och vårdens styrning och ledning.
Rekommendationer för fortsatt högt förtroende
För att behålla det stora förtroendet för hälso- och sjukvården även på sikt föreslår rapporten ett antal rekommendationer som vänder sig både till regeringen, landstingen och regionerna. Bland annat bör arbetet med stärkt tillgänglighet och ökad personcentrering prioriteras och följas upp under tid. Det behövs även åtgärder som förbättrar sjukvårdspersonalens förutsättningarna att göra ett bra jobb.
Hela rapporten kan laddas ned och läsas på www.vardanalys.se
