Den nationella folkhälsoenkäten från Folkhälsomyndigheten är ett årligt inslag sedan 2004 och syftet är att kartlägga folkhälsan så att myndigheter och andra aktörer ska kunna fatta bra beslut.
Rekordmånga deltagare
Nytt för i år är att även landstingen har fått möjlighet att fråga sina invånare om deras hälsa, något som hela 16 av 21 landsting valt att göra. Förutom Folkhälsomyndighetens eget nationella urval på 40 000 personer har det därför tillkommit ett tilläggsurval på bland annat 50 000 från Stockholms läns landsting och 70 000 från Göteborg. Detta har gjort att antalet deltagare i årets enkät är rekordmånga.
Malin Kark, projektledare för den nationella folkhälsoenkäten på Folkhälsomyndigheten, gläds över det stora antalet deltagare men oroas inte över att det kommer innebära mer jobb. Däremot tror hon att vi kommer få ett bättre underlag till att se hur befolkningen mår och hur utvecklingen förändras.
Kartlägger folkhälsan över tid
Utifrån enkäten kommer man kunna kartlägga folkhälsan hos den svenska befolkningen, jämföra med tidigare år och se hur den utvecklas över tid. All data kommer sedan att ligga till grund för myndigheter och andra aktörer så att de kan fatta beslut och sätta in insatser som förbättrar folkhälsan.
En annan aspekt av enkäten är att hitta eventuella ojämlikheter mellan olika sociala grupper, exempelvis mellan hög- och lågutbildade och mellan kvinnor och män.
Bred palett med frågor
Folkhälsoenkäten innehåller ett 60-tal frågor som ska ge kunskap kring hur vi har det med hälsan. Det ställs bland annat frågor om tobaksanvändning och eventuell övervikt, men också om arbete, utbildning och sexualitet. Så det är en bred palett med frågor, säger Malin Kark.
Svaren från enkäten ska analyseras med hjälp av Statistiska centralbyrån. Enkäten skickas ut nu i dagarna, men det är först i november någon gång som vi får svaret på hur vi egentligen mår.
