Det är forskare från Sverige, Tjeckien och Burkina Faso som gjort upptäckten.
En av världens vanligaste och mest allvarliga sjukdomar
Malaria är en av världens vanligaste och mest allvarliga sjukdomar och orsakas av encelliga parasiter som sprids med vissa myggor. Varje år dör omkring 430 000 personer av malaria, de flesta är barn i Afrika.
Omkring 200 miljoner nya malariafall inträffar årligen.
Kan bero på livsstil
De så kallade monocyterna ingår i immunförsvarets första försvarslinje och är de celler som larmar resten av immunsystemet. Hos dem hittade forskarna mer än tusen gener som uppträder annorlunda hos fulani än hos andra.
– Till skillnad från tidigare forskning har vi har tittat på alla gener i olika celler som ingår i immunförsvaret för att se om några gener används annorlunda hos fulani än hos andra grupper. Det är första gången vi har kunnat mäta så stora skillnader mellan fulani och andra folkgrupper i området, skillnader som ser ut att ske i en speciell immuncell, säger professor Ann-Kristin Östlund Farrants, Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut vid Stockholms universitet, ledare för den internationella forskargruppen.
Orsaken till att gener uppträder annorlunda hos fulani än hos andra är ännu inte känd, men det kan handla om epigenetik, det vill säga kemiska förändringar som påverkar om en gen är aktiv eller inte snarare än mutationer av gener. Skillnaderna i immunförsvar kan alltså bero på fulanis livsstil eller på förändringar i gener som inte är direkt inblandade i immunförsvaret.
Bättre mediciner
Forskarna försöker förstå hur immunförsvaret reagerar hos fulani och hur man skulle kunna initiera samma svar hos andra folkgrupper.
– Om vi förstår varför kan vi få bättre mediciner för att bota malaria. Hittills har vi bekämpat parasiten, men den blir resistent mot bekämpningsmedel. Om det skulle gå att bekämpa malaria genom att sätta igång det egna immunförsvaret kan behandlingssättet bli en modell för behandling av fler sjukdomar orsakade av stora parasiter, säger Marita Troye-Blomberg, professor emerita vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, och medförfattare till studien.
