Vad var det du skulle göra nu igen? Det hände något, en kollega började prata, sedan fick du ett sms, du kollade mejlen efter det. Och nu har du irrat bort dig bland alla måsten.
Det har aldrig varit så lätt att ägna sig åt multitasking som nu. I synnerhet på jobbet. Våra datorer och mobiler är gjorda för att snabbt kunna hoppa mellan uppgifter. Och kontorslandskapen främjar rapp kommunikation. Liksom internchattar och notifikationer som plingar till.
Fel saker utförs
För några år sedan fylldes jobbannonser med nyckelord som ”många bollar i luften”, ”simultanförmåga” och ”flexibilitet”, men numera ser de flesta också bristerna i att göra för mycket på samma gång. Problemet uppstår när fel saker blir utförda.
– Multitasking kännetecknas dels av att man skiftar mycket mellan uppgifter, dels att man har många projekt i gång samtidigt och har svårt att prioritera mellan dem. I vissa fall skiftar man även fokus mellan arbetsliv och privatliv, vilket gör att man får svårt med uppmärksamheten på grund av alla åtaganden.
Det säger Alexander Rozental som är legitimerad psykolog och forskare vid Stockholms universitet. Han har bland annat studerat uppskjutandebeteende, prokrastinering. Ämnet är besläktat med just multitasking, då den drabbade kan känna att mycket faktiskt blir gjort, men inte alltid det som är viktigt.
– Många jag träffar i mitt jobb som psykolog beskriver att multitasking upplevs som belönande och att man känner att man får mycket gjort. Man kommer en bit på vägen med varje uppgift, vilket är förstärkande. Men om man ser till slutresultatet får man mindre gjort. Upplevelsen är alltså en annan än verkligheten. Om du gör klart varje grej för sig blir det ofta bättre och lättare.
Presterar sämre
Studier i ämnet finns det gott om. Ett exempel som ofta nämns är en studie från London University. Forskarna visade på hur deltagare som utförde en uppgift samtidigt som de hade ett oläst mejl i mobilen ”minskade” IQ-nivån med tio punkter. De presterade alltså under sin kapacitet.
Det är dessutom viktigt att betrakta koncentrationen som en ändlig resurs, menar Alexander Rozental. Se hjärnan som ett batteri med en kapacitet på 30-40 minuter i stöten. Och med en gräns för hur många gånger det går att använda under en dag.
Det finns forskning som pekar på att om du skiftar fokus så kräver det också mer energi. Om man sitter i en miljö som innehåller många skiften blir du uttröttad efter en arbetsdag. Du blir stressad, får sämre återhämtning och det påfrestar hjärnan.
Energiförrådet slut
Ego depletion kallas en idé där man har jämfört vår viljestyrka med en muskel. På senare tid har fenomenet kritiserats av forskare eftersom de ursprungliga experimenten inte har kunnat replikeras, där man såg ett samband mellan kaloriintag och just viljestyrkan. Däremot finns det delar av teorin som ändå har bäring i vår nya digitala verklighet, anser Alexander Rozental.
– Man kan fortfarande tänka sig att vår förmåga att sitta och koncentrera oss på en uppgift är som en muskel. Anstränger man den mycket blir muskeln uttröttad. Det går att köra slut på sitt energiförråd av att bara skifta mellan olika typer av information.
