Mjölkallergi är vanligast hos just små barn och visar sig ofta när spädbarnen går från modersmjölk till modersmjölksersättning. Hos de flesta växer allergin bort allteftersom barnen blir äldre men en del förblir mjölkallergiska livet ut. Det är viktigt att vara medveten om att mjölkproteinallergi inte är samma sak som laktosintolerans, det är bra att ha det i åtanke även när du kontaktar vården.
Kroppens försvar misstolkar
Kroppens immunförsvar är fantastiskt men ibland kan immunförsvaret göra oss en björntjänst. Vid mjölkproteinallergi misstolkar kroppen proteinet i mjölk som någonting som är farligt. Immunförsvaret sätter då igång en allergisk reaktion som kan ge olika symtom.
Det är skillnad på mjölkproteinallergi och laktosintolerans. Vid mjölkproteinallergi är du allergisk mot något eller några av de proteiner som finns i mjölk och du tål inte mejeriprodukter. Vid laktosintolerans kan inte tarmen bryta ner mjölksockret (laktosen) på grund av att ett enzym, laktas, delvis saknas i tarmen. Du kan då äta laktosfria mejeriprodukter.
Symtom vid mjölkproteinallergi
Symtom vid mjölkproteinallergi uppstår vanligtvis i samband med att små barn går över från enbart bröstmjölk till produkter som innehåller komjölk. Symtomen varierar som oftast från person till person. Vissa symtom uppkommer direkt vid kontakt med mat som innehåller mjölk, andra kan komma efteråt, ibland flera dagar senare. Symtomen kan även variera i svårighetsgrad.
Symtom vid mjölkallergi
- Kräkningar
- Magont
- Diarré
- Kolik
- Nässelutslag
- Eksem
- Sömnsvårigheter
- Dålig viktuppgång
- Blod i avföringen
- Hosta, snuva, astma
- Slöhet
Det kan även förekomma akut allergisk reaktion, anafylaxi och då ska vården omedelbart kontaktas. I annat fall, om du misstänker att ditt barn har mjölkallergi, kan du börja med att prata med barnavårdscentralen (BVC) och sjuksköterskor där eller ditt barns läkare.
Diagnos vid mjölkproteinallergi
Födoämnesallergi handlar om detektivarbete. Ett verktyg du som förälder kan använda dig av är mat- och hälsodagbok där du noterar, under en veckas tid förutsatt att ditt barn inte mår för dåligt, vad barnet äter och hur barnet mår i anslutning. Det kan bli ett bra verktyg för läkaren att utgå från vid diagnos.
Det finns inget test som säkert kan ställa diagnosen mjölkallergi. Ett test kan ibland vara till hjälp men oftast går diagnostiseringen ut på att läkaren ställer ett antal frågor kring hur ditt barn mår och vad barnet äter. I kombination med en eventuell mat- och hälsodagbok kan läkaren besluta att under en kortare period låta barnet äta en mjölkfri kost. Observera att detta inte är något du ska experimentera med på egen hand utan på läkares inrådan följa de ordinationer du får. Ibland kombineras denna diagnostisering med tarmundersökning, blodprov eller hudtest, så kallade pricktest. Dessa kan dock vara missvisande och barnet kan vara allergisk även om pricktester och blodprov är negativa.
Behandling vid mjölkproteinallergi
Det finns bara en behandlingsmetod vid mjölkallergi och det är att ta bort mjölk ur ditt barns kost. Syftet är då att barnet såklart ska bli symtomfritt och slippa besvär. Symtomen upphör vanligtvis inom 2-4 veckor, därefter följer läkaren upp och utvärderar den mjölkfria perioden. Om ditt barns allmänhälsa försämras under perioden ska du alltid höra av dig till läkare direkt.
En vanlig missuppfattning är att man kan ersätta med produkter som är laktosfria eller har låg mängd laktos. Detta stämmer inte då dessa produkter fortfarande innehåller det protein som framkallar allergi. Det kan vara bra att i samråd med läkare och sjuksköterska även få råd från en dietist om du är osäker på hur du ska ersätta ditt barns kost vid mjölkallergi. Anledningen är att man måste se till att ditt barn får i sig tillräckligt med de näringsämnen som mjölken annars ger, till exempel kalcium . Det finns idag mjölkersättningsprodukter på marknaden som också innehåller mjölksyrabakterier (probiotika), mjölksyrabakterier som man i forskning har sett kan stimulera den naturliga processen att växa ifrån mjölkallergin.
De ersättningsprodukter som finns på marknaden finns både som receptfria och på recept beroende på vad just ditt barn är i behov av. Majoriteten av barn med mjölkallergi växer dock ifrån sin mjölkallergi och har inga besvär när de når skolåldern.
Amning och bröstmjölksersättning vid mjölkproteinallergi
Du som ammande mamma till barn med mjölkallergi behöver inte nödvändigtvis sluta med komjölk själv om du inte har några besvär. Det är nämligen ovanligt att barn reagerar på modersmjölken. Eftersom symtomen och förutsättningarna är individuella från barn till barn så bör du fråga ditt barns läkare vad som gäller för just er.
Om ditt barn skulle behöva modersmjölksersättning finns det ersättningar specifikt för barn med mjölkallergi.
Att leva med mjölkproteinallergi
Barn kan växa ifrån mjölkallergi, det viktiga är att barnet slipper symtom och besvär. Om allergin är permanent så kommer du och ditt barn lär er att upptäcka en ny värld där det handlar om att välja produkter som är helt mjölkfria. Det är allt viktigare i samhället att produkter är tydliga och att det finns en tydlig märkning vilket förenklar för dig som förälder. Allteftersom att barnet blir äldre behöver du även informera såväl förskola som skola om ditt barns allergi.
Det finns mycket informationsmaterial på nätet som kan vara till grund för detta och eftersom det tyvärr finns en okunskap är det viktigt att informera att mjölkproteinallergi och laktosintolerans inte är samma sak.
