Begreppet BPSD står för “Beteendemässiga och psykiska symptom hos personer med demenssjukdom”.
Olika uttryck för missnöje
Det nya arbetssättet innebär att vårdpersonalen arbetar mer personcentrerat. De utgår från patienten i bemötande och behovsanpassning genom att försöka hitta orsakerna till deras beteende. För BPSD handlar om just det, olika uttryck för missnöje. Det drabbar 90 procent av alla demenssjuka i någon utsträckning och kan yttra sig som ilska, ångest, hallucinationer, hyperaktivitet eller apati.
Vårdpersonalens observationer och åtgärder dokumenteras i registret med hjälp av en skattningsskala som heter NPI och utifrån den kan man sedan mäta förändringarna. Arbete sker på ett gemensamt och strukturerat sätt för personalen.
Majoriteten av patienterna är smärtfria
Kvalitetsregistret BPSD startades 2010 med syfte att minska lidandet hos patienter med demenssjukdom. Totalt är det 160 000 som är drabbade av demens i Sverige, 42 000 (25 procent) av dessa är anslutna till registret. Och det har blivit skillnad sedan det infördes.
Enligt statistik från BPSD-registret har det nya, personcentrerade arbetssättet lett till att majoriteten, 71 procent, av patienterna är smärtfria. Man har också lyckats få ner andelen patienter som behöver medicin mot ångest och psykoser.
Registret gynnar både patienter och vårdpersonal
Ibland är det bara små medel som behövs för att minska lidandet och öka livskvaliteten hos demenssjuka. På ett demensboende i Botkyrka har man till exempel bytt ut det vita porslinet mot ett blått och dukat fram det på ett rött underlägg. Den färgkontrasten gjorde att filmjölken syntes bättre på tallriken och frukosten blev genast roligare att äta än tidigare då allt bara var vitt.
Man har också gjort enkätundersökningar bland vårdpersonalen för att se effekterna av det nya arbetssättet och även där syns förbättringar. Sjukskrivningarna är färre och laggkänslan starkare tack vare det gemensamma språket som NPI-skattningen och registret innebär.
