Det visar en studie från Livsmedelsvetenskap på Chalmers.
Bondgårdsflorastudien
Studien baseras på data från en större studie, Bondgårdsflorastudien, som startades av pofessorerna Agnes Wold, Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, och Ann-Sofie Sandberg på Chalmers tekniska högskola. Studien är utformad för att hitta faktorer som bidrar till allergiskyddet från bondgårdsmiljön, eftersom det är tidigare känt att barn uppvuxna på bondgård mycket sällan är allergiska.
Totalt ingick 65 barn i studien; 28 från mjölkgårdar i Västra Götaland och 37 från samma landsbygd men uppvuxna i hem utan bondgård. Barnen undersöktes kliniskt av barnläkare för att fastställa förekomst av födoämnesallergi, astma, eksem och hösnuva.
Starkt samband
Karin Jonsson, som står bakom den nu aktuella studien, tittade närmare på faktorer i kosten som skulle kunna förklara varför bongårdsbarn inte blir allergiska. Hon fann då ett överraskande samband som inte hade med bondgård att göra.
– Vid födelsen, och vid fyra månaders ålder, hade de friska barnen högre andelar av omega-3-fettsyran EPA i blodet. Nivåerna i blodet stämde överens med mammornas intag av fet fisk; mammorna till barnen med höga andelar omega-3 i blodet hade alltså ätit mycket fisk under graviditet och amning, vilket vi också såg i deras bröstmjölk, förklarar Karin Jonsson i en kommentar.
Barnens eget intag av fisk och skaldjur vid ett års ålder kunde också kopplas till förekomsten av allergi, även om sambandet där var svagare.
Introducera livsmedel tidigare
Data från studien pekar också på att de barn som fått prova på fisk och ägg före elva månaders ålder i lägre utsträckning blev allergiska. Dessutom verkar det vara fördelaktigt att introducera mjöl så tidigt som möjligt, även om inget barn i studien fick mjöl före fyra månaders ålder. Detta är intressant inte minst med tanke på kostråden till småbarnsföräldrar, som svängt kraftigt under åren.
– Livsmedelsverket rekommenderar full amning till sex månaders ålder. Men vi ser att det kanske finns anledning att introducera livsmedel innan barnet blivit ett halvår, och exklusiv amning verkar inte vara skyddande efter tre månaders ålder. Det kommer fler och fler studier på området och rekommendationer om tidigare introduktion är inte långt borta, tror Karin Jonsson.
Karin Jonsson menar att gamla råd om att man ska vänta med livsmedelsintroduktion ännu längre än sex månader hänger kvar på vissa barnavårdscentraler.
– Det vore bra om det blev konsensus bland BVC eftersom det verkar kunna vara negativt att vänta för länge, säger Karin Jonsson.
Behövs större studier
Resultaten som visar att friska barn har högre andelar EPA i sitt blod förvånade Karin Jonsson, eftersom ett högre fiskintag inte är kopplat specifikt till uppväxt på bondgård. Karin Jonsson hade snarare väntat sig att hitta faktorer som länkar allergi och mejeriprodukter, men där blev sambanden svaga.
Karin Jonssons studie är en mindre så kallad observationsstudie och det behövs större studier, även kliniska studier, för att med större säkerhet kunna bekräfta sambandet. Vad Karin Jonsson däremot konstaterar är att de resultat som hon fått fram ligger i linje med andra studier om fisk och att fiskintag i familjen verkar kunna minska risken för allergier.
Fakta gravida och fisk och skaldjur
Fisk och skaldjur är rikt på vitamin D, jod och selen, som är viktiga när du är gravid. Fet fisk, som lax och makrill, innehåller också omega 3-fett. Ät därför fisk 2–3 gånger i veckan och välj olika sorter, både mager och fet.
Några enstaka sorter kan ha förhöjda halter kvicksilver eller dioxin och PCB. Du bör inte äta dessa så ofta, högst 2–3 gånger per år. Det gäller särskilt om du äter egenfångad fisk, eftersom flera av sorterna främst fiskas av fritidsfiskare. Komplett lista över säkra fiskar och skaldjur för dig som är gravid hittar du här på Livsmedelsverkets hemsida.