Det menar Karin Nordström i sin doktornsavhandling vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.
Vara kvar på arbetsmarknaden
I Karin Nordströms avhandling har hon tittat näramre på om jobbyte påverkar sannolikheten för personer som varit långtidssjukskrivna att vara kvar på arbetsplatsen.
Som underlag användes registerdata från Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LIS), där samtliga personer som i Sverige är 16 år eller äldre är inkluderade.
Sannolikheten ökade
Karin Nordström kunde se att bland de personer med över 180 dagars sjukfrånvaro vid basåret som bytt arbetsplats till nästa år ökade sannolikheten att ha ett arbete 2–4 år senare.
Även om sambandet kulle kunna förklaras av att det mest sannolikt är personer med något bättre hälsa som byter jobb gällde sambandet oavsett hur mycket man varit sjukskriven innan basåret.
Förlänga arbetskraftsdeltagandet
Många långtidssjukskrivna kommer inte tillbaka i arbete igen utan blir arbetslösa eller går till sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension. Karin Nordström menar att studien pekar på att jobbyte skulle kunna vara ett sätt att förlänga arbetskraftsdeltagandet hos personer som varit långtidssjukskrivna.
Detta även om det är troligt att det kan finnas svårigheter för personer som befinner sig i denna grupp att få ett nytt jobb menar Karin Nordström.
Så bör ett byte vara framgångsrikt
En arbetsplats med låg sjukfrånvaro ses ofta som en hälsosam arbetsplats där arbetsförhållanden och ledarskap är bra. Men en delstudie i avhandlingen tyder på att arbetsplatsens sjukfrånvaro kan vara ett osäkert mått på hur hälsosam en arbetsplats är. Resultaten visade att arbetsplatser med hög sjukfrånvaro, jämfört med låg, hade högre sannolikhet att anställa en person som haft hög sjukfrånvaro året innan rekryteringen.
Karin Nordström konstaterar att resultaten tyder även på att personer med hög sjukfrånvaro som byter arbetsplats riskerar att hamna på en arbetsplats där sjukfrånvaron är hög, vilket i sin tur kan tyda på att jobbyten bland dessa grupper sker inom ett och samma segment av arbetsmarknaden. För att ett byte ska vara framgångsrikt borde det därför enligt Karin Nordström vara nödvändigt att det nya arbetet innebär någon form av förändrade arbetsförhållanden eller uppgifter.
