Det är vintern som är det stora bekymret. Är du på fjället måste du räkna med vindens kylande effekt som och den kan vara mycket stark! Går du ner dig genom isen är kyleffekten mycket uttalad, givetvis beroende på hur du är utrustad. Här handlar det alltså ofta om fritidsaktiviteter, men detta kan naturligtvis lika gärna hända om du är ute och åker bil och blir stående utefter landsvägen. Vad är det då du ska tänka på? Är det något du ska göra, är det något du ska ta med dig innan du går på fjälltur? På den hör frågorna svarade en äldre same:
– Vi går aldrig på fjället på vintern!
Förbered så mycket du kan
Vi har nu bestämt oss att vi i alla fall ska iväg och njuta av vår fjällsemester och vi ska försöka att anpassa oss därefter. En av de absolut viktigaste faktorerna är att ta reda på de kommande väderutsikterna och att dessutom tala med lokalbefolkningen, som kan se på tecken till väderomslag.
Det kan ju vara mycket avgörande om du har tänkt dig en längre tur. Är du till exempel i en sådan där övernattningsstuga som Svenska Turistföreningen har, är det alltid bra att meddela vart du är på väg och när du startar. Innan du ger dig iväg är det viktigt att vara fysiskt förberedd. Redan under hösten har du börjat med att stärka din kondition, och då är det väldigt bra med långpromenader. Senare kan du mycket väl lägga på lite styrketräning i en lätt stigande grad.
Att tänka på vid skavsår
När väl snön har kommit ska du förstås ta fram din utrustning eller skaffa en ny om du inte kompletterar den gamla. Viktigt då att utrustningen känns bra när du står eller går. Gå aldrig på långtur i helt ny utrustning. Du måste först ha gått in den. Detta gäller framförallt det du tänker ha på fötterna.
Att få skavsår med blåsor som gör ont eller rent av blir infekterade är ju inte vad man drömmer om när man väl kommit ut på sin planerade tur. Det må sedan handla om vandring eller skidåkning på fjället. Har du otur kan du ju ändå få skavsår och blåsor. Det är då mycket bra om du går in på Apoteket och skaffar de speciella plåster som finns just mot skavsår. Det gäller här att man får till en avlastning så att såret eller blåsan inte blir större.
Du ska ha yllesockor på dig men det finns också ett alternativ, nya konstfibersockor som inte binder fukten. Blir det väldigt fuktigt blir det en kylande effekt. Då kan det bli stora bekymmer med tårna som kan börja domna bort. Märker du att det är så är detta det första tecknet på nedkylning eller rentav på förfrysning. Andra delar av kroppen som är känsliga för nedkylning är förstås händer och fingrar och så näsan, kinderna, örsnibbarna och hakan.
Så skyddas kroppsdelarna
Hur ska du då skydda de här kroppsdelarna? Undvik att tvätta dig med tvål och vatten på morgonen innan du går iväg, använd inte heller någon vattenbaserad kräm eller salva. Det är oftast bäst att inte ta någonting om du inte måste skydda dig för solens ultravioletta strålar.
Genom att ni inspekterar varandra i sällskapet kan ni se om ni har några vita fläckar som ett tecken på nedkylning. Med en torr hand eller vante ska ni då ställa er i lä och bara hålla handen eller vanten mot det vitnade området. Rådet från förr i tiden att gnida med snö förvärrar bara situationen!
Med de nya vindtäta fuktgenomsläppande materialen av Gore-Tex typ har man kommit en bra bit på väg för att skydda sig mot kyla och vind. Det gäller både jackor med luvor, byxor och handskar.
Ät kalorier och ha med ombyte
För att du ska klara av dina utflykter måste du ha tillfört dig energi i form av stadig föda med en ordentlig mängd kalorier. Ät gärna pasta och tänk på vätskebalansen. Går man en långtur i hyggligt tempo, bör du börja med smådrickandet ganska omgående, allt beroende på vilket tempo du håller och på hur länge du tänker gå.
Vid muskelarbete bildas det värme som kan ge ett överskott. Det måste då transporteras bort för att du inte ska svettas för mycket. Närmast kroppen bör du följaktligen ha ett fuktuppsugande material. Silke är helt enastående, men är tyvärr är ju det inte så hållbart. Det finns konstmaterial som har en mycket god likartad effekt. Undvik bomull som i det är sammanhanget binder fukten.
Du blir då bara blöt och när du vilar blir du snabbt kall. Som mellanskikt kan du då ha en brynja eller en tunn ylletröja. Numera går det också bra att ha en fleecetröja av tunnare slag. Går du i mycket sol är det bra om din tröja är så ljus som möjligt för att den inte ska ta till sig för mycket av solens värme. Ytterst bär du en vindtät jacka som kan släppa genom fukt. Med dig i ryggsäcken bör du ha en tjockare ylletröja eller en dunväst och du ska också ha med dig något torrt ombyte.
Håll uppsikt på varandra
Märker du att någon i gruppen börjar bli nedkyld är det viktigt att du försöker få fart på din kamrat igen med hjälp av energi i viken form det vara månde och så förstås om möjligt varm dryck. Så länge personen i fråga huttrar är det ofta ingen större fara. Värre blir det om du ser att det smyger sig in apati och passivitet och när huttrandet upphör.
Då gäller det att du försöker behålla värmen med filtar eller vad du kan åstadkommer. Ett annat bra sätt är att ni sätter er tätt tillsammans, rygg mot rygg, för att minska värmeförlusterna så mycket som möjligt. Har ni hamnat i en storm kan situationen snabbt bli kritisk om ni inte snabbt kan gräva ner er med en spade och använda er av en vindsäck. En sådan ska man naturligtvis ha med er på en fjälltur.
Blir det ännu mer kritiskt så att någon får ett grumlat medvetande eller rentav blir medvetslös är det viktigt att du vet vad du ska göra tills räddningen kommer. Och sedan inte minst när den kommer. Tänk på är att uppvärmningen inte får gå för fort. Kroppstemperaturen ska sakta får stiga. Kommer du till ett sjukhus med erfarenheter av omhändertagandet av nedkylda personer, har man där helt andra resurser för uppvärmning och övervakning.
Gå inte för fort fram
Det som kan ske om man går för fort fram är att ett för kallt, perifert blod kommer in i hjärtsystemet. Då kan du få ett så kallat ventrikelflimmer, där hjärtat kan slå fem-sexhundra slag i minuten. Cirkulatoriskt är det nästan som att hjärtat stannat. Det hela kan avhjälpas med en defibrillator. Med den ger man en elektrisk stöt genom hjärtat och det ska då hoppa in i rätt rytm igen.
En kort historia
En man hade gått genom isen med sin traktor. Hyttaket hade en lucka och den befann sig ovanför iskanten. Den nödställde kunde därmed få upp sitt huvud och andas ordentligt. Tyvärr var luckan för liten för att han skulle kunna ta sig ur. Även om hjälp snabbt kom på plats, blev han förstås rejält nedkyld och var i det närmaste medvetslös när man fick honom i land, där ambulansen stod och väntade. I all välmening hade man dragit på värmen för fullt i väntan på att han skulle komma in i ambulansen.
Väl på plats därinne åkte man mot sjukhuset som låg 3-4 mil bort. Värmen var på för fullt och halvvägs till sjukhuset får mannen ett ventrikelflimmer. Detta hände för många år sedan och då hade man ingen defibrillator i ambulanser och mannens liv stod inte att rädda. Man tror nu att det här berodde på den snabba uppvärmningen. Vid obduktionen kunde man inte hitta några tecken till på en hjärtinfarkt eller på någon annan hjärtsjukdom. Frågar man en gammal same hur dom nu gör om det till äventyrs skulle vara så att man i alla fall blir medvetslös på grund av nedkylningen, svarar han: ” Släng han i vebon där han långsamt får tina!”
Saga eller dikt, men det ligger en hel del i detta! Trevlig tur!
