Extremt tidigt födda barn anses vara de som föds innan graviditetsvecka 29.
Regionsjukhusen efterfrågar gemensamma regler
Huruvida livsuppehållande åtgärder sätts in eller inte skiljer sig åt mellan regionsjukhusen, som nu efterfrågar tydligare och gemensamma regler för hur vården av dessa barn ska se ut.
Fredrik Lundberg är överläkare på neonatalavdelningen på Linköpings universitetssjukhus och han säger till Sveriges Radio att en nationell konsensus vore önskvärt, detta för att differenserna inte ska vara så stora mellan sjukhusen.
Olika inställningar gällande vård av tidigt födda barn
På Linköpings universitetssjukhus är det till exempel en rad faktorer som avgör vilken vård extremt tidigt födda barn ska få, så även i Stockholm, Göteborg och Lund.
Faktorer som kan påverka är i vilken graviditetsvecka som föräldrarna tas emot på sjukhuset, hur vitalt barnet är vid födseln och hur stor chans barnet har att överleva.
Detta är att jämföra med Uppsala och Umeå, där alla barn som föds från vecka 22 får livsuppehållande insatser. Men på alla håll är det inte ens så att mammor som föder i vecka 22 får komma till ett regionsjukhus, även fast det bara är dessa sjukhus som har resurser och kompetens att vårda extremt tidigt födda barm.
Gör bedömning utifrån barnets förutsättningar
På Skånes universitetssjukhus har de som grundläggande inställning att inte återuppliva de extremt tidigt födda barnen som inte ger några livstecken vid födseln. Det säger Elisabeth Olhager, verksamhetschef för neonatalavdelningen.
Det finns dock situationer då yttre faktorer kan vägas in i beslutet. Det kan exempelvis vara om det är en familj som har väntat länge på att få barn och som har gått igenom olika omfattande behandlingar, säger Elisabeth Olhage.
Fortsättningsvis säger hon att det alltid är barnets förutsättningar som de utgår ifrån i val av vård, men att de även väger in vilka förutsättningar barnet kan få i respektive familj.
