Medicinsk yoga gör att man sover bättre, får ner stressnivån och det kan även vara till stor hjälp vid olika sjukdomstillstånd.
Fick en aha-upplevelse
Redan som ung läste Göran Boll om yoga och blev nyfiken. Men det var först i 30-årsåldern som han efter en veckas yoga fick en aha-upplevelse.
– Denna sommarvecka med yoga i fokus blev livsomvälvande för mig. Jag kände en oerhörd mental och kroppslig tillfredsställelse och insåg att det är detta jag ska jobba med.
Initiativtagare till att införa yoga på arbetsplatser
Göran som arbetade i näringslivet sadlade om och utbildade sig till Yoga- och meditationslärare i Kundaliniyoga. Han ville dock ta yogan till en ny nivå och från 1995 blev han initiativtagare och en drivande kraft bakom att föra ut yogaträningen i stor skala på svenska arbetsplatser. Fram till idag har han fört ut yoga på 300 arbetsplatser runtom i Sverige.
– Det är ett oerhört tacksamt arbete då jag ofta får höra att efter en termins yoga sover man bättre, till stor del slipper ryggont, känner sig mindre stressad i vardagen och får bättre livskvalitet.
Anpassade yogatekniker för olika sjukdomstillstånd
1997 hade Göran även privata yoga sessioner och fick allt oftare förfrågningar att lägga upp program för mer specifika krämpor. Han började då förfina program och tekniker särskilt avsedda för människor med olika sjukdomsproblematik.
En kvinna med axelproblem hade följt Görans yogaprogram under några månader och då hon upplevde sig få fin hjälp av yogan hörde hon av sig igen, presenterade sig som docent på Karolinska Institutet och berättade att hon ville forska på yogan. Ett halvår senare, 1998, påbörjades en sex veckors studie på Karolinska Institutet (KI), där ryggpatienter fick ett yogaprogram att följa 30 minuter, två gånger i veckan under sex veckor.
Studie gav fina resultat
– Resultatet överträffade förväntningarna och visade att yogan verkligen förbättrade tillståndet markant för dem som ingått i studien, berättar Göran.
I en uppföljande studie 2013 med 150 patienter slog KI fast att Medicinsk Yoga är den mest kostnadseffektiva insatsen vid ospecificerad ryggsmärta, där samhället kan spara upp till en miljon kronor per patient och år om yogan används först.
Medicinsk yoga fokuserar på att töja, böja och stretcha
Den medicinska yogan är utvecklad ur den klassiska kundaliniyogan och är mycket terapeutiskt med mjuka fysiska yogaövningar där fokus ligger på att töja, böja och stretcha. Man fokuserar alltid på andningen, använder sig av mantra, meditation och djupavslappnande övningar. Detta har visat sig passa särskilt bra för människor med smärta.
Andningen är en viktig del av yogan eftersom den har en så stor påverkan på hela kroppen. Fel andningsteknik gör att kroppen stressas och man får svårare att slappna av. Med en kontrollerad, lugn och avslappnad andning får syret i blodet lättare att passera ut till cellerna, vilket behövs för att kroppen ska fungera optimalt. Den del av kroppen som gör ont får möjlighet att vila och återhämta sig.
Inga negativa bieffekter med yoga
All tillgänglig forskning visar att meditationen är central i att få en effektiv yoga, men man ska heller inte underskatta den positiva effekten som töjövningar kan ha på välbefinnandet, poängterar Göran. Yoga har dessutom inga negativa bieffekter.
– Yogan dämpar det sympatiska nervsystemet och aktiverar det parasympatiska, det vill säga ”lugn och ro systemet”. Detta gör att kroppen fungerar bättre, såsom exempelvis sömnen, magen och man får bättre perspektiv på saker, menar Göran.
Förutom att man kan få lindring vid smärta har medicinsk yoga även visat sig minska problem med hjärtat, sänka blodtrycket och hjälpa människor som har drabbats av utbrändhet. Forskning har visat att man märker effekter i kroppen efter ungefär sex till tio veckor med träning en eller två gånger i veckan under 20 till 30 minuter. Man kan alltså uppleva fördelarna relativt snabbt.
Stor efterfrågan på MediYoga
I Sverige finns det i dag 1 200 utbildade instruktörer på mer än 80 sjukhus, vårdcentraler och privata institut. På MediYoga Institutets hemsida finns en lista över certifierade utövare runtom i landet. Efterfrågan har även ökat internationellt och Göran Boll jobbar med att utbilda personer i bland annat de andra nordiska länderna och i USA.
– Yogan används inom bland annat hjärt- och cancervården, inom psykiatrin, primärvården men nu pågår även en studie med yoga för typ 1-diabetiker i Finland, säger Göran. Alla kan utöva yoga, äldsta eleven jag haft är 90 år gammal och jag har utbildat lärare som har varit över 80 år!
Yoga kan anpassas efter individen
Beroende på vilken typ av problem man har finns det olika program som är anpassade till elevens specifika situation. Har man exempelvis migrän finns det en särskild migränyoga som riktar in sig på just den problematiken.
– Man får enkelt ner högt blodtryck och många med olika sköldkörtelproblem har blivit hjälpta och kunnat dra ner på eller sluta med medicineringen av Levaxin. Jag har en elev med ALS (sjukdom som bryter ner nervceller som styr musklernas rörelser) som knappt kan andas, är förlamad och som enbart kan röra på ögonen, berättar Göran. Då blev fokus ögonyoga och andning. Det finns med andra ord inga begränsningar för hos vilka personer yoga kan ha effekt. Det gäller bara att anpassa yogan till individen. Just nu pågår utbildning inom vården för att kunna arbeta med yoga inom den palliativa vården (vård i livets slutskede).
År 2000 träffade Göran en man, 42 år gammal, som hade kämpat med migrän varje vecka sedan två-årsålder.
– Vi testade två olika yogaprogram som hade effekt, men inte tillräcklig. Det tredje programmet vi provade fungerade och nu har han inte haft migrän på 14 år och har skrivit en bok, ”Migränyoga”.
Yoga har ingenting med religion att göra
Idag finns få skeptiker till yoga, då den har utforskats sedan 1998 och då man gång på gång har sett de positiva effekterna.
– Det funkar helt enkelt! De enda som är negativa är de som har missförstått och tror att yoga har med religion att göra, menar Göran. Misstro bygger ofta på brist på kunskap.
Yogan fanns först och när sedan olika religioner uppstod plockade många in yogan som en del, exempelvis inom Buddhismen. Yogan kan vara del av många religioner men religion är aldrig en del av yogan, poängterar Göran. Att säga att yoga är religiöst är detsamma som att säga att på grund av att Elvis sånger är religiösa så är ”Elvis” en religion idag.
Förhoppning om yoga i skolorna
Numera finns även MediYoga via internet (Balans Online), som liknar internetbaserad KBT. MediYoga har funnits inom vården sedan 2010 och inom tre till fem år har Göran förhoppning om att även skolorna har börjat ta till sig yogan.
– Tänk om barn kunde få detta som ett verktyg att hantera stress, dålig självkänsla, få ett inre lugn och en mer positiv gruppkänsla. Det vore stort! Elever, kontorsarbetare, byggarbetare eller vårdanställda – alla har behov av det lugna yoga kan bidra till!
Medicinsk yoga för patienter
Danderyds sjukhus var bland de första inom vården att ta till sig Medicinsk yoga för patienter. De senaste fem åren har man använt yogan för patienter som haft en hjärtinfarkt och idag har man sex månaders kö till yogan.
– När jag själv började utöva yoga kände jag mig lugnare, fick balans, kunde fokusera bättre och mådde helt enkelt riktigt bra, berättar Maria Nilsson, hjärtsjuksköterska på Danderyds sjukhus.
När Maria på en friskvårdsdag för vårdpersonalen på hjärtavdelningen bjöd in Göran Boll, blev även hennes chef mycket intresserad av MediYoga. Man startade då en studie på patienter som hade haft hjärtinfarkt, där man fick indikation på att både blodtrycket och hjärtfrekvensen minskade. Detta gav mersmak och Maria har nu startat en större studie på patienter med förmaksflimmer.
Man kommer att följa 130 patienter under tre månader som randomiseras till tre olika grupper. Yogagruppen får utöva en timmes yoga på sjukhuset varje vecka i tolv veckor. Dessutom rekommenderar man dem att göra ett yogaprogram hemma.
Forskning på yogans positva effekter
– Jag har stor tilltro till att patienternas livskvalitet kommer att öka och blodtrycket minska. Vi behöver dock fler större studier för att befästa yogans effekt inom forskningen. Min förhoppning är att i framtiden kunna göra en större nationell studie med yoga som rehabilitering efter hjärtinfarkt.
Maria föreläser om MediYoga och märker att intresset ökar.
– Det är kul att fler och fler läkare blir intresserade och hänvisar till MediYoga. Idag kommer ibland läkare och berättar att de har en patient som de tror skulle må bra av yoga. Man söker efter alternativ till läkemedelsbehandling och vad kan då vara bättre än yoga som inte har några negativa biverkningar, menar Maria.
Mer information finns på www.mediyoga.com
