Legionärssjuka är en svår lunginflammation. Sjukdomen drabbar mellan 100 till 150 personer i Sverige varje år. Sjukdomen smittar genom att man andas in små droppar förorenat vatten. Man behandlar sjukdomen med antibiotika.
Legionellabakterier finns vanligtvis i vattensamlingar, som till exempel dammar och sjöar. Bakterierna är motståndskraftiga eftersom de har en förmåga att ta sig in i levande celler och leva inuti dem.
Orsaker till legionärssjuka
Man kan få legionärssjuka genom att andas in förorenat vatten. Vattendropparna kan till exempel andas in när man duschar eller sitter i en bubbelpool. Legionellabakterien är inte särskilt farlig för friska personer. En frisk person kan drabbas men det är oftast personer med ett nedsatt immunförsvar som blir svårast sjuka. Risken är större för rökare. Eftersom legionella är en ganska vanlig bakterie så är det sannolikt att de flesta har blivit utsatt för den. För att bli sjuk i legionärssjuka krävs det oftast att kroppen har någon form av nedsättning av immunförsvaret.
Symtom och förebyggande åtgärder
Symtomen man kan få är vid legionärssjuka ganska lika de vid en vanlig lunginflammation. Hög feber, huvudvärk och påverkad andning och torrhosta. Förutom de vanliga symtomen kan man även få diarré och psykisk påverkan med förvirring. Sjukdomen kan vara allvarlig, särskilt eftersom den drabbar personer med nedsatt immunförsvar. Tiden från smittotillfället till att man blir sjuk i legionärssjuka är vanligtvis fem till sex dygn. Om man har andningsbesvär, feber och hosta bör man kontakta vårdcentralen direkt, särskilt om febern inte går ner på fyra dygn.
Det finns inget vaccin mot sjukdomen. Legionellabakterier växer och frodas i en vattentemperatur på mellan 18 till 45 grader celcius. Det man kan göra är att se till att varmvatten i vattenledningssystemet håller en temperatur på minst 60 grader. Man kan också se till att kallvattnet är kallare än 20 grader. Det är bra att undersöka om vattenledningssystemet inte har ställen där det kan bli stillastående vatten efterom det kan möjliggöra bakterieväxt.
Behandling och undersökning av legionärssjuka
Det är med en lungröntgen som det visar sig om du har en lunginflammation eller inte. Man kan även se om man har legionellabakterien med hjälp av ett urinprov eller ett prov på upphostningar. Ett blodprov kan upptäcka eventuella antikroppar mot legionellabakterien.
Legionärssjuka behandlas på samma sätt som andra bakterieorsakade lunginflammationer – med antibiotika. Ofta krävs sjukhusvård för att behandla infektionen. I svårare fall kan respiratorvård vara nödvändigt.
Hur fungerar legionärssjuka?
När man andas in bakterien går den ner i alveolerna som finns i lungorna och där “äts den upp” av makrofager. Makrofager är en vävnadslevande vit blodkropp vars uppgift är att döda bakterier. Legionellabakterien låter sig “ätas upp” men har sedan förmågan att förhindra nästa steg i nedbrytningen. Istället lever och förökar den sig i makrofagen och får sin näring ifrån denna vita blodkropp. När bakterien har tagit all näring så dör makrofagen och legionellabakterien frisätts och forsätter att infektera nya makrofager. Bakterien är duktig på att överleva och när den inte lever av vita blodkroppar kan ta sig in i amöbor och leva i dessa. På så sätt överlever den i miljöer som inte annars hade varit möjligt.
