Schlatterknä kan man få om man växer för snabbt samtidigt som man överbelastar knäna. Det beror på att lårmuskelns senfäste har blivit inflammerat. Knölen som är några centimeter under knäskålen gör ont och svullnar. Man får oftast Schlatterknä när man är mellan åtta och femton år.
Schlatterknä, även kallat Schlatters sjukdom eller Mb Osgood-Schlatter, fick sitt namn efter läkarna Carl B Schlatter och Robert Osgood. Sjukdomen innebär att knäna gör ont och upplevs som inflammerade. Schlatters sjukdom är vanligare bland pojkar än flickor men framför allt är det idrottare som får den. Den anses vara av ofarlig karaktär och går oftast över av sig själv.
Orsaker till Schlatterknä
Det anses vara dragningar av de stora musklerna på framsida lår (quadriceps) som är orsaken bakom Schlatterknä. Muskeln har sitt fäste på knät, just nedanför knäskålen. Denna punkt benämns tuberositas tibiae. Vid överbelastning så inflammeras punkten, vilket leder till smärta vid viss aktivitet och vid tryck.
Symtom för Schlatterknä
Om man har Schlatterknä är en svullen knöl nedanför knät ett vanligt kännetecken. Sjukdomen sker oftast gradvis och börjar vanligen med att den utsatte klagar över smärta i eller runt knäskålsområdet som även känns ömt. Olika moment i idrottsutövningen kan göra ont som till exempel hopp eller löpning men ibland gör det ont av att bara gå på trappor. Eftersom idrottsaktivitet lägger större belastning på knäskålssenan så förvärras smärtorna generellt allt eftersom. Det är dock inte farligt att vara aktiv även om det gör ont.
Om man är vuxen och upplever dessa symtom kan det vara knäskålssmärta (PFSS) eller hopparknä (Patellar tendinopati) som är diagnoserna.
Om knäsmärtan uppkommit plötsligt utan tidigare symtom bör terapeut uppmärsamman för att eventiellt utvärdera om det handlar om en avulsionsfraktur, det vill säga en fraktur på knät.
Behandling av Schlatterknä
Något av det första man bör göra för att lindra besvären är att sluta med aktiviteter som orsakar smärta. Det hjälper även med sjukgymnastik. Det finns speciella förband som fästs på knät, dessa har man under fysisk aktivitet för att dämpa smärtan.
Det finns ett antal förebyggande aktiviteter man kan göra för att minska effekterna av Schlatter knä. Några exempel är att tejpa knäet före aktivitet för att sträcka på senan och minska draget på underbenet. Ett annat exempel är att kyla ner det drabbade området efter träning med is i 10-15 minuter. Strechning av stela muskler, framför allt höftböjare och framsida lår har en god effekt på knäet.
När inget av detta hjälper och man fortfarande har mycket ont så kan en operation vara nödvändig. I vissa fall har en liten benbit bildats på senan, den kan opereras bort för ett bra resultat.
De flesta med Schlatterknä behöver aldrig få någon behandling på grund av att det försvinner av sig själv. Dock finns det andra sjukdomar med liknande symtom som kan vara seriösa. Därav är det bra att få en riktig diagnos av en idrottsläkare eller ortoped om man misstänker att man har Schlatterknä.
